Sida 29
5. Den nysvenska tiden
DEN NYSVENSKA TIDEN. 29
språk uppblandades med en stor mängd främmande ord. Reformationen uppstod i Tyskland och öfverfördes därifrån till oss. Därmed inkommo ock en hel mängd tyska ord och bildningar. Latinet hade under hela medeltiden och i början af nya tiden varit det lärda språket i Europa, men det började allt mer utträngas af franskan, när Frank- rike efter 30-åriga kriget blef Europas mäktigaste stat, Under 1600-talet upptogos därför ock i vårt språk en stor mängd franska och latinska ord. Åfven andra språk såsom holländska (särskilt i afseende på sjömansspråket), engelska m. fl. bidrogo att öka vårt ordförråd.
De viktigaste lån vi under denna tid gjorde, torde vara de tyska förstafvelserna an- här-, er- m. $1., hvilka äfven sammansattes med rent inhemska ord. Vi anföra blott såsom . allmänna mönster t. ex. anvisa, härkomst, er- öfra. Från latinet härstammar ursprungligen afledningen sion i t. ex. nalion, division, hvilken nu. blifvit så naturali- serad, att man äfven af t ex. det svenska ordet segla bildat seglation. Bland enskilda ord, som under denna tid inkommo, äro t. ex. att nämna hurtig, prakt, språk o. 8 V..
Kanske har vårt modersmål aldrig varit så öfverlastat med främmande ord som under vår politiska stormaktstid. Man kan säga, att i skrifter från 1600-talet — synnerli- gast offentliga handlingar, bref 0.8. Vv. — det är nästan som en myrstack af lånord. Mycket af detta främmande smink har visserligen sedan borttvättats, men mycket finnes dock ännu kvar, och mycket af detta torde vara så ingrott, att det ej kan borttvättas, äfven i fall man skulle anse det vara önskligt och gagneligt.
I sammanhang härmed må dock äfven påpekas att först under 1600-talet vaknade inträsset för vårt språk och dess historia. Redan den store Gustaf 2 Adolf var betänkt på att inrätta en lärostol i modersmålet vid Up- sala universitet — en tanke, som först i våra dagar blif- vit en värklighet — och genare delen af detta tidsskifte studerades och omfattades vårt språk och dess fornminnen med varm kärlek af flera den tidens mäst framstående män. Bland annat må nämnas, att det var genom deras nitälskan för vårt modersmål som en mängd inhemska, då utdöda, men nu allmänt brukade ord åter upplifvades. Så t ex. alster,” ätt, digna, dölja, gåta, åtbörd, gladlynt,
Källa: Project Runeberg ·