Sida 30
5. Den nysvenska tiden
30 MODERSMÅLET.
flock m. fl. De främste ifrarna för vårt språks renhet och ans voro de ofvan nämda författarne Stiernhielm och Spegel.
cv CS på
Den yngre nysvenskan börjar med den stora och djupt genomgripande omvälfning så i vår yttre som inre historia, hvilken inträder med 1719 års riksdag. Vårt land började med detta tidevarf att så att säga rikta sina krafter på sig själft och att inom sina genom de stora eröfrings- krigen erhållna naturliga gränser vinna nya lagrar.
Det var numera i forskningens, vetandets och dik- tens värld, dessa kunde vinnas, och där vunnos de äfven.
Hvad Olavus Petri var för vårt språk och dess litte- ratur under reformationstidevarfvet, det blef konung Adolf Fredriks förtrogne vän och Gustaf 3:s lärare, Olof von Dalin (1708—1763) för denna nya tid: Hans talrika skrifter på en mängd skilda områden bilda utgångspunkten för hela vår nyare litteratur. Det svenska namnet vann
snart åter världsrykte, inom vetandets värld genom de.
stora vetenskapsmännen Linné och Scheele, inom vitterhetens och sångens värld genom Gustaf 3 och hans sångarskola.
- Bland de många stora skalderna under hans dagar nämna
vi blott Johan Henrik Kelloren (1751—1795), Karl Gustaf af Leopold (1756—1829), Anna Maria Lenngren (1754—1817)
och sist, men ej sämst måhända det största diktarsnille
den skandinaviska norden frambrakt, Karl Mikael Bell- man (1740—1795). För att vårda och odla vårt språk stiftade Gustaf 3 Svenska Akademien 1786 och vann såsom okänd författare dess första pris.
Onekligt är visserligen, att denna den svenska litte- raturens första storhetstid i eftervärldens ögon lider af många brister. Den på denna tid i Europa härskande franska smaken gaf åt hela Gustaf 3:s tidevarf en utländsk prägel, och genom sin ensidiga riktning hämmade den till en viss grad den inhemska sångens fria växt. När vi läsa denna tids författare, känna vi oss liksom vandrande 1 stela, snörräta parker, anlagda efter franskt mönster, och ej i våra egna vilda skogar. Men under det att: den snillrike konungen hälst dvaldes i dessa parker, hade han äfven blick för de vilda skogarnas skönhet och sökte äfven gifva dem ans och vård. Och utan honom skulle de ej
Källa: Project Runeberg ·
