Read Runeberg

Modersmålet och dess utvecklingsskeden

Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 35
34–35

Sida 34

5. Den nysvenska tiden

ANA

SG ÄRR Ba SPORT ETT SPEL be Sf Fre

EYESSIYAIE BES ad

TREES SKE kare

SFTAI

ES s WESTER LIT OR ? BISARRA PE Sr oe eva en TSE fre SS Tin BARE os ST lkorgonllP Skär TAG Sigh KARA. IRI ANRELL STERN fal ED FR ER 4 SPRRONEa FENA SI RR IEA pe EN VE Be gle tf NAR SKAR AGE ED i FAR 6 Brr ENN RER. VELA LA Me] är BUTT Be 07 a ED ENA 4 > FSS RT Frk ARI NIT ro + ” 7 7 $ ar

KITE ESR Kl

34 " MODERSMÅLET.

språkformerna blifva nu segrare, hvarmed ej nekas, att de ha ännu många segrar att vinna.

Under frihetstiden och Gustaf 3;s tid utöfvade väl andra tungomål, i synnerhet franskan, fortfarande ett ganska stort inflytande på vårt språk, men dock vida mindre än under föregående tidevarf, och det låg i det hela mera på ytan. Någon djupare invärkan af andra språk på vårt modersmål kunna vi hvarken säga ha ägt rum i det för- gångna eller närvarande århundradet. Väl var Gustaf 3:s tid franskt bildad, men den var i lika hög grad svenskt sinnad. Och med det nya seklet gjorde sig en fosterländsk riktning gällande, som i litteraturen tog sitt uttryck i Gö- tiska förbundet.

Väl ha vi äfven i senare tider lånat en stor mängd ord, men de äro i allmänhet sådana, som hvarje språk är mer eller mindre nödsakat att låna såsom yrkestermer, namn på främmande naturprodukter och samhällsförhållan- den, vetenskapliga termer, namn på nya uppfinningar o. s. v. Och den fosterländska riktningen i vårt århundrade har å andra sidan haft ett renande inflytande på språket. Många förut allmänt brukade främmande ord ha ersatts af in- hemska.

Det vetenskapliga studiet af vårt modersmål låg under 1700-talet i det hela taget i lägervall, ehuru då lefde vår störste språkforskare Johan Ihre (+ 1780). Först i början af vårt sekel omfattades det åter med kärlek och inträsse. En säker grund för det svenska språkstudiet blef lagd ”af Johan Erik Rydqvist i hans stora arbete "Svenska språkets lagar”, och på denna grund har nu uppspirat en rik skörd. Gustaf 2 Adolfs stora framtidstanke är nu en värklighet. Lärostolar i vårt modersmål och dess systerspråk äro in- rättade vid högskolorna i Upsala, Lund och Göteborg. Och under det att där vårt språks inre lif och historia under- sökes och förklaras, har Gustaf 3:s stiftelse Svenska Akademien till uppgift att vaka öfver och vårda dess yttre växtsätt och dess blommor, vår vittra litteratur.

För närvarande talas vårt modersmål utom i vårt land (lappska och finska talas dock i några delar af Norr- land) äfven i Finland (jämte finska) och på några öar vid Estlands västra kust samt, genom emigrationen, i vissa trakter af Nord-Amerika.

Källa: Project Runeberg ·