Sida 226
Billing. 1. Axel Gottfrid Leonard B., teolog, politiker
en traktat om öresundstullens borttagande, och 1860 sändebud i London, där han 1863 afslöt äktenskapskontraktet för prinsessan Alexandra och traktaten om prins Georgs val till hellenernas konung. 1864 deltog han i Londonkonferensen, men tog s. å. afsked.
10. Karl Steen Andersen B., af en sidogren till den ursprungliga släkten B., f. 1 juli 1828, d. 11 nov. 1898, blef 1846 student och valde det juridiska studiet, men började 1851 redigera "Middagsposten" och grundlade s. å. "Dagbladet", som under hans ledning snart blef en af Danmarks förnämsta tidningar. Han slöt sig till den ejder-danska politiken och tillhörde 1852--54 den häftigaste oppositionen, men blef därefter anhängare af den konstitutionella helstaten och understödde med ifver den hallska ministären äfven vid sådana åtgärder, som minst väckte sympati hos folket. Efter fredsslutet 1864 påstod han, att Kristian IX från legitimistisk synpunkt saknade behörig rätt till kronan, enär hans släktingars nedläggande af sina anspråk (1851--52) förutsatte Slesvigs bevarande åt Danmark. Han blef därför anklagad för högförräderi, men frikändes. B. har gjort sig synnerligen förtjänt om tidningsväsendets utveckling i Danmark och om det kommunala framåtskridandet (t. ex. angående ombildningen af Köpenhamns polis- och brandväsende). Hans lifliga stil gjorde "Dagbladet" till den egentliga bourgeoisi-tidningen, medan hans ihållande och hånfulla polemik mot bondevännerna väsentligen bidrog till att göra den politiska striden bittrare än önskligt. 1872 sålde han "Dagbladet" och blef direktör för det köpenhamnska "byggeselskabet", som utförde flera omfattande byggnadsföretag, men 1876 lämnade han äfven denna plats. 1872--80 var han stadsfullmäktig och 1861--80 medlem af folketinget; som sådan fortsatte han kampen mot vänstern. 1880--84 var han ministerresident i Washington samt blef därefter kammarherre och utnämndes 1886 till amtman i Holbæk amt, men spelade icke vidare någon politisk roll. Han utgaf Tyve aars journalistik (3 bd, 1873--77), utgörande en samling utvalda artiklar ur "Dagbladet", och skref Erindringer fra rejser i Italien (2 bd, 1878), Skoledrenge (1886), en liflig skildring af hans skoltid vid Sorö akademi, samt flera ypperliga afhandlingar i Nordisk tidskrift (Folkeligt selvstyre i de forenede stater, 1885, Engelsk parlamentarisme, 1895).
Litt.: W. Mollerup och F. Meidell, "Bille-ættens historie" (2 bd 1893) och "Danmarks adelsaarbog", VII, 1890 (art. Bille). E. Ebg.
Billeberga, socken i Malmöhus län, Rönnebergs härad. 2,038 har. 1,440 inv. (1903). B. bildar med Tirup ett regalt pastorat i Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Billender, sjöv. Se Bilander.
Billerud, sulfitfabrik i By socken, af Värmlands län, tillhörig det 1883 bildade "Billeruds aktiebolag", hvars aktiekapital urspr. utgjorde 60,000 kr., men ökats till 800,000 kr. Fabriken uppfördes 1883 af ingenjören V. Falén och igångsattes 1884. Under 1899 öfvergick eldsolycka fabriken, som emellertid hastigt återuppbyggdes. 1902 utgjorde tillverkningen 9,167 ton (torr beräkning). I slutet af 1899 inköpte Billeruds aktiebolag aktierna i Stömne bruks aktiebolag, genom hvilket köp omkr. 6,500 har skog kommo under balagets disposition. K. K.-Å.
Billesholm, kungsgård, f. d. militieboställe i Södra Vrams socken, Malmöhus län, vid Söderåsens västra sida, nära Billesholms grufvas järnvägsstation å Landskrona--Ängelholms järnväg. På egorna ligger Billesholms stenkolsgrufva, där de första schakten sänktes på 1860-talet. Grufanläggningen öfvertogs 1866 af Vallåkra stenkolsaktiebolag (se Vallåkra), hvilket 1895 förenades med det vid Bjufs stenkolsfält opererande Kropps aktiebolag till ett nytt bolag, Billesholms-Bjufs aktiebolag, hvilket åter i sin tur 1903 sammanslogs med Höganäs stenkolsbolag till Höganäs-Billesholms aktiebolag (se Höganäs). Vid Billesholm uppfordrades 1902 ur 5 schakt 91,075 ton stenkol och 30,315 ton eldfast lera, med ett angifvet sammanlagdt värde af 993,252 kr. Vid grufvan sysselsattes s. å. 737 arbetare. Den eldfasta leran bearbetas å stället till tegel. Tegelindustrien vid B. började 1888 såsom en särskild affär för sig, men öfvertogs 1890 af Vallåkra stenkolsaktiebolag, hvarefter genom tillbyggnader och nyanläggningar denna industri så utvidgats, att produktionen 1902 belöpte sig till 7,127 ton eldfast tegel samt 1,4 mill. st. mur- och klinkertegel, med ett värde af 150,000 kr. Vid tegelfabriken voro s. å. omkr. 90 arbetare sysselsatta. K. K.-Å.
Billesholms grufvas järnvägar utgöras af diverse bredspåriga, sammanlagdt 4,5 km. långa, Höganäs-Billesholms aktiebolag tillhöriga och endast för enskild trafik upplåtna järnvägsspår, hvilka sätta en del af bolagets grufschakt i förbindelse med stationen Billesholms grufva vid statsbanelinjen Malmö--Ängelholm. A. d'A.
Billet [bijå], fr., biljett. -- Billet à ordre [bijat-a-å'rdr], endosserbar "egen" växel (i Frankrike). -- Billet d'amour [bijå damör] l. doux [bijå do], kärleksbref.
Billeter, Agathon, schweizisk tonsättare, f. 1834 vid Zürichsjön, d. 1881 som organist och dirigent i Burgdorf (kantonen Bern), var lärjunge af Leipzig-konservatoriet och skref omtyckta manskörer.
Billets [bi'lets], eng., metall., benämning pä ämnesvalsadt järn och stål med kvadratisk genomskärning, hvarvid kvadratens sida varierar mellan 1 1/4 och 6 eng. tum (30--150 mm.). G. D.
Billiard (af lat. bis, två gånger, och milliard, tusen millioner), en million milliarder.
Billing, nord. myt., fadern till Odens i Havamal omtalade älskarinna; äfven dvärgnamn.
Billing, Lars Teodor, landskapsmålare, f. 6 okt. 1817 i Kallna socken i Skåne, blef 1832 student i Lund, men egnade sig från 1839 uteslutande åt måleriet. Sistnämnda år begaf han sig till Stockholm, där han studerade vid konstakademien. Reste 1856--59 i Danmark, Tyskland, Schweiz, Belgien och Frankrike. Död 30 dec. 1892 i Stockholm. Bland hans taflor må nämnas: Landskap i Norrland (1867, Härnösands museum), Öfvergifven kvarn i Värmland (1869), I parken vid Drottningholm (1875, Nationalmuseum). -- B. var sedan 1846 gift med Elma Charlotta Ström, f. 3 apr 1822 i Bro i Uppland, d. 1899. Hon blef 1836 elev vid kungl. teatern och var 1843--51 sångerska därstädes samt sjöng med framgång Agatha (i "Friskytten"), Alice (i "Robert"), Lucie, Jenny (i "Hvita frun") och Valentine (i "Hugenotterna"). - Deras dotter Anna Svenborg B., f. 1849, är landskapsoch blomstermålarinna.
Billing. 1. Axel Gottfrid Leonard B.,
Källa: Project Runeberg ·
