Sida 67
Besant. 2. Annie B., född Wood, engelsk kvinnlig agitator
floden kringfluten platå, som endast genom ett smalt näs, 120 m. högt öfver flodens yta, hänger fast med stranden. 48,329 inv., som kommun 55,362 (1901). B. har stor industri, däribland järnverk, maskinfabriker och en mycket ansenlig urfabrikation (i departementet produceras årligen 400,000 ur af 13,000 arbetare). Handel med vin, järn, trä. Säte för generalkommandot öfver 7:e armékåren, för en ärkebiskop (sedan 3:e årh.) och för en appellations- och en handelsdomstol. Det har två fakulteter (faculté des sciences och faculté des lettres), en école preparatoire de médecine et de pharmacie, ett lyceum, ett prästseminarium, ett seminarium för lärare och ett för lärarinnor, ett collège, en artilleriskola, ett bibliotek (på 130,000 band), ett konstmuseum, ett naturaliekabinett, ett hospital och ett döfstuminstitut. -- B. är mycket välbyggdt och har vackra promenader. Det eger en gotisk domkyrka (S:t Jean) delvis från 11 :e årh. Redan förut befäst, fick B. efter kriget 1870--71 en mängd nya fort, bland hvilka de förnämsta äro Montfaucon i ö., Est och Ouest des Buis samt Fontain och Rolland i s., Planoise och Rosemont i v., Monts Boucons, Justices och Benoit i n., hvarjämte den höjdsträcka, som följer vänstra stranden af Ognon, kommer att befästas från Pouilley till Chailluz, så att den yttre fortgördeln får en omkrets af 42 km. längd. -- B., som i forntiden hette Vesontio och var de galliske sequanernas hufvudstad, besattes 58 f. Kr. af Caesar, hvilken i närheten besegrade den germanske konungen Ariovist och gjorde orten till c-n betydande vapenplats. Det var sedermera hufvudstad för frigrefskapet Burgund (Franche-Comté), kom under 1100-talet till Tyskland och gjordes af kejsar Fredrik Barbarossa, som där höll flera riksdagar, till fri riksstad. Genom westfaliska freden (1648) afträddes B. till Spanien, som 1679 öfverlämnade det till Frankrike. 1814 belägrades det förgäfves af österrikarna. Staden har ännu många fornlämningar från den romerska tiden, såsom kejsar Aurelianus' triumfbåge och en i nyare tid upptäckt storartad romersk teater. Från 1691 hade staden ett universitet, hvars juridiska fakultet 1722 flyttades till Dijon, hvaremot den teologiska och medicinska egde bestånd i B. till revolutionen. B. är födelseorten för många berömda fransmän, såsom kardinal Granvella, V. Hugo, Noudier, Rémusat och Proudhon. . J. F. N. L. W:son M.
Besanmast. Se Besan.
Besant [be'sent 1. besä'ntj. 1. Sir Walter B., engelsk romanförfattare, f. 14 aug. 1836 i Portsmouth, d. 9 juni 1901, var sex år lärare vid Royal college på Mauritius, men egnade sig från 1868 åt den litterära banan och bosatte sig i Hampstead invid London. Han uppträdde i början som litteraturhistoriker och författade Studies in early french poetry (1868), The french humorists from 12:th to 19:th century (1873) samt
Källa: Project Runeberg ·
