Sida 79
Rödhaken
i södra och mellersta Europa. Jfr Hvita nätter och Nattmoln.
R. R.*
Röda skogsmyran, zool. Se Myror, sp. 110.
Röda tråden. I allt tågvirke, som tillhör engelska örlogsmarinen, är en röd tråd inspunnen för att förebygga dess bortstjälande. (I svenska flottans tågvirke är för samma ändamål en blå tråd intvinnad.) Uttrycket "röda tråden" har därför fått betydelsen enhetsdrag, det sammanbindande och förenande.
' Röda öknen. Se Ne f u d.
Röda örns orden. Se Ordnar (Preussen), sp. 835.
Rödbenan, zool. Se Totanus.
Rödbent falk, detsamma som aftonfalk (se d. o.).
Rödbergsskansen anlades af norrmännen i jan. 1660 under Fredrikshalds belägring af svenskarna under Kagg samt intogs 25 jan. efter 2 dagars strid af dessa senare, som där sedan uppställde ett mörsarbatteri. 22 febr., då belägringen upphäfdes, utrymdes och brändes skansen.
L. W:son M.
Rödbeta, bot. Se Beta.
Rödblindhet. Se Färgblindhet.
Rödblära, bot. Se Melandrium.
Rödbo, socken i Göteborgs och Bohus län, Västra Hisings härad. 2,079 har, 558 inv. (1914). Annex till Kungälf, Göteborgs stift, Älfsyssels södra kontrakt.
Rödbok, bot. Se Bok 1.
Rödbrokig svensk boskap, husdjurssk., en i mellersta Sverige talrik nötkreatursras, som bildats vid egendomen Stjärnsund i Närke af gammal herrgårdsras genom öfvergående korsning med ayrshire och korthorn. Rasen, vanligen kallad R. S. B., har tagits om hand af en 1891 stiftad afvelsförening (" Afvelsföreningen för rödbrokig svensk boskap"), som håller egen konsulent, anordnar afvelsdjursauktioner m. m. Se vidare Herrgårdsras och fig. 5 å pl. I till art. Nötkreatursskötsel. H. F.
Rödbräcka, Rödbräckt järn, metall. Se Järn, sp. 384.
Rödbröstade sångaren, zool. Se Rödhaken.
Rödby, dansk stad på södra sidan af Lolland vid Rödbyfjord. 2,020 inv. (1911). Handel och sjöfart (från lastageplatsen Kramnidse) äro obetydliga, men staden eger stora jordar och idkar ett ansenligt åkerbruk. En stor del af invånarna har flyttat ut på stadsjorden, och R. har därigenom fått utseende af en större by. Kyrkan har ett högt torn med vidsträckt och vacker utsikt. Sedan 1874 är R. förbundet med Maribo genom en järnväg, och på senaste tiden har planerats en ångfärja till Femern med fortsättning öfver ön och vidare till Lübeck. Af Rödbyfjord är sedan 1857 en stor del uttorkad, och efter stormfloden 1872 är fjorden genom dammar spärrad mot Östersjön. E. Ebg.
Rödbyfjord. Se Rödby.
Röd ceder, bot. Se Juniperus.
Rödding, by i Schleswig-Holstein, omkr. 30 km. n. v. om Hadersleben, egde Danmarks första folkhögskola (grundlagd 1844), hvilken 1865 flyttades till Askov. Här upprättades 1874 en dansk frikyrklig församling, den första i Nord-Slesvig.
Rödeby, socken i Blekinge län, Östra härad. 13,235 har. 4,009 inv. (1914). R. bildar ett pastorat i Lunds stift, Medelstads kontrakt.
Rödek, bot. Se Ek.
Rödelheim [-hajm], förr stad i preussiska reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau), 1910 inkorporeradt i Frankfurt a. M. 10,067 inv. (s. å.). Automobilfabrik o. a. industri. Villor tillhörande invånare i Frankfurt. J. F. N.
Rödene, socken i Älfsborgs län, Kullings härad, i kommunalt hänseende förenad med Alingsås socken till en kommun, benämnd Alingsås landsförsamling och Rödene. R. ensamt omfattar 1,721 har. 250 inv. (1914). Annex till Alingsås stadsförsamling, Skara stift, Kullings kontrakt.
Rödenes, härad och socken längs svenska gränsen och kring R.- l. Örjesjöen i Smaalenenes amt, Norge. 261,67 kvkm. 1,361 inv. (1910). Genom R. går banan från Mysens station på östra Smaalenslinjen öfver Örje i Ömarks härad till Töcksmark i Sverige. Genom det kanaliserade Fredrikshaldsvasdraget och Femsjöen i Tistedalen står R.-sjöen i ångbåtsförbindelse med Fredrikshald. I häradet finnas lämningar af skansen Basmo (se d. o.). K. V. H.
Rödenessjöen. Se Rödenes.
Rödenesverket. Se Kroksundsverket.
Röderer. Se Roederer.
Rödesund, sund mellan Vättern och Bottensjön, vid Karlsborgs fästning, och ändpunkt för järnvägen Karlsborg--Sköfde. Göta kanal, som går fram n. om det naturliga sundet, har kanalstation vid R. och därvarande gästgifvargård.
Rödfjällen, fjällparti i Härjedalen, Tännäs socken, mellan Ljusnans tillflöde Tänån och Mugga, ett tillflöde till Fämun i Norge. Från högsta toppen, 1,170 m. ö. h., har man en vidsträckt utsikt öfver Rogens högslätt (uppkallad efter den sydligare sjön Rogen), en märklig högplatå (omkr. 900 m.), hvars vatten delar sig mellan fyra af den skandinaviska halföns förnämsta floder: Ljusnan, Dalälfven, Glommen och Klarälfven.
Rödfloka, Torilis anthriscus GmeL, bot., en medelstor ört af umbellaternas familj, med mycket sträf stjälk och sträfva, dubbelt parbladigt delade blad, rödletta blommor i dubbel flock samt äggformig, högryggad, borsttaggig frukt. Rödflokan trifves bäst på torra, grusiga ställen samt träffas tämligen allmänt i södra och mellersta Sverige.
O. T. S. (G. L-m.)
Rödfos. Se Raufoss.
Röd fosfor, kem. Se Fosfor.
Rödfärg, röd mineralfärg, bestående af järnoxid och bl. a. framställd genom glödgning af basiskt järnsulfat. Särskildt bekant som målarfärg för bestrykning af trävirke är den svenska Falu rödfärg, som tillverkas af Stora Kopparbergs bergslags a.-b.
P. T. C.*
Röd gnejs, petrogr. Se Gnejs.
Rödgrönblindhet. Se Färgblindhet, sp. 276.
Rödguld. Se Guld, sp. 583.
Rödhajarna, zool. Se Doggfisksläktet.
Rödhaken, Rotgeln, Rödbröstade sångaren, Erithacus (Dandalus) rubecula, zool., hör till fam. Turdidæ och ordn. Passeriformes, Förr räknades den vanligen till släktet Luscinia, rödstjärtsläktet i vidsträckt mening (se Rödstjärtsläktet), men föres nu vanligen jämte
Källa: Project Runeberg ·
