Sida 71
VIII. Riksdagsval och hjärtekval
med tillbörlig kraft, om jag ej själf vinner folkombudskapet i hennes ställe.»
Och på den grunden hade han, såsom han sökte öfvertyga sig, anmält sin kandidatur. Men var det blott Årstiderna som orsakat detta?
Oxygen hade strax efter konserten mottagit ett bref utan underskrift och hvars författare var för honom obekant. Brefvet hade innehållit något som fallit i god jordmån, men det var först sedan han läst det som han tyckte sig vara riktigt fast öfvertygad om att Aromasia ej borde väljas till folkombud och som han fattat sitt beslut att uppträda mot henne. Det beslutet hade han stor brådska att sätta i verkställighet. Han tyckte, att det icke tålde ringaste uppskof.
Var det således blott för att tjäna fäderneslandet som han ville undantränga den kvinna för hvilken han känt den varmaste tillgifvenhet?
Det var den frågan han nu gjorde sig. Skulle han, den starke framtidsmannen, hvilken djupt föraktade forntidens små känslor, såsom han plägade kalla ärelystnad, afund, misstankar och svartsjuka, nu själf handla under inflytande af en eller flere bland dem?
Omöjligt! Och likväl fruktade han för, att det icke vore endast fosterlandskänsla eller nyttighetsbegär som förmått honom att uppträda mot Aromasia.
Älskade han henne ännu?
Ganska visst. Och likväl ville han motarbeta hennes afsigter!
»Emedan hon ej älskar mig!» utropade han. »Hon har låtit den galne Apollonides förmå sig att göra odoratet Årstiderna. Han har skrifvit orden till denna föråldrade sammansättning. Han har således arbetat till samman med henne. Då kan hon ej längre hafva mig kär.»
Källa: Project Runeberg ·