Sida 492
Kapitel 17
middagen den 13 ännu lågo qvar, nästan på samma ställe, så mycket mer otåliga öfver detta uppehåll som vi ämnade landa på Beeren Eiland och utföra nya draggningar på de stora djupen. Den 14 på morgonen var vinden åter nordlig och vid middagen observerades 79° 3' n. bredd och omkring 8° o. längd. Under natten hade snö fallit, temperaturen, som de föregående dagarne hållit sig vid fryspunkten, sjönk nu och varierade mellan — 1°,7 C. och — 2°,5 C, snöbyar och tjocka omvexlade hela dagen, och däcken kunde endast med svårighet hållas fria från snö. Under de två följande dagarne fortfor denna köld med nordlig vind omvexlande med stiltje. Den 16 middagstiden observerades 77° 53' n. b., och vi hade ändtligen lemnat norr om oss Prince Charles' Foreland, med dess aflägsna berg höljda i dimma.
Hittills hade under denna segling lodlinan angifvit endast sådana djup, som våra zoologer mångfaldiga gånger undersökt, men nu visade det sig, att vi hunnit en trakt, der hafsbottnen var betydligt mera aflägsen, och der djuplodning borde företagas, ett bland de vigtigaste af de vetenskapliga arbeten vi hade att utföra, såvida derigenom något ljus kunde vinnas öfver det organiska lifvet i hafvets understa hittills så sällan undersökta djup.
Vid vattnets yta skilja sig två verldar af lefvande väsen. Den ena bor ofvanför och andas athmosferens luft, den andra inunder och andas samma luft, men innehållen i vattnet. Om vi lemna sötvattnen åsido, som äro fastlandet underordnade, om vi från hafstranden stiga upp på våra berg, genomvandra vi skilda bälten af stor olikhet till vegetation och djurlif, de blandade skogarnes, barrträdens, björkens, videts, till dess slutligen af växter endast de ofullkomligaste äro qvar, och af djurarter
Källa: Project Runeberg ·
