Sida 54
Kapitet 3
sundet och der instängt ett norskt fartyg. Kosan vändes derföre åt nordost i afsigt att från vestra sidan uppnå Cloven Cliff eller Norsköarne, men förgäfves, och slutligen gjordes försök att norrifrån komma fram till dem, men äfven detta hindrades af drif-isen. Som oftast släpade de båten mellan och öfver isstycken, men det skred så långsamt framåt, att de slutligen funno det ändamålslöst att färdas äfven på det viset. Dertill hade vattnets temperatur under den lugna och kalla natten, då blott helt svaga vindfläktar kommo än från ett, än från annat håll hela kompassen rund, sjunkit till —1,5° C, så att isbildning börjat såväl i fritt vatten som isynnerhet mellan isstyckena, och hotade nu att göra rodden långt svårare än eljest och kanske till slut omöjlig, ty den försvårades redan märkbart af de nybildade isnålarnes mängd. Emellertid kunde de från isstycken af 10 till 12 fots höjd ganska tydligt se isens tillstånd ända till Grey Hook. Bortom denna udde syntes en öppen ränna, men vägen dit var stängd af ett bredt isbälte, som, så långt ögat kunde se, fortsattes åt nordost; denna is syntes likväl öfverallt sönderbråkad och ingenstädes var något sammanhängande isfält att se, och det var att förmoda, att den icke länge skulle hindra färden för våra fartyg, om blott en ostlig eller sydostlig vind kom dem till hjelp. Partiet, som sålunda fann omöjligt att framtränga at nordost, styrde kurs åt nordvest, der hela hafvet tycktes ligga nästan öppet; endast här och der sågs ett enstaka isstycke. När de uppnått ungefär 80° N. L. — att döma efter afståndet från Cloven Cliff—, och isen började bli mera sammanträngd, under det drif-isbältet i N.O. visade sig oförändradt rodde de till ett fartyg, som hela tiden legat och drifvit för de
Källa: Project Runeberg ·