Den politiska rösträtten

PÄNNINGSTRECKET ELLER DET S. K. POLITISKA STRECKET 05

som skall genom pänningcensus ersättas. Vid en politisk rösträttsreform, där det är fråga om det s. k. politiska streckets bortskaffande eller nedflyttande, bör sålunda den allra första frågan vara: bör här, t. ex. i Sverge, någon bildningscensus uppställas som gräns för politisk rösträtt, och i så fall hvilken?

Vill man finna det vederbörliga svaret på den frågan, torde det icke skada att till en början rikta blicken mot de länder som i praxis tillämpa en bildningscensus för att sålnnda på jämförelsens väg utfinna det nödiga minsta måttet af inlärd kunskap för en politiskt röstberättigad medborgare. Man finner då att fordringarna växla mellan "att kunna läsa” (Connecticut, en af Nordamerikas Förenta stater) och "att ha aflagt godkänd examen i vissa till den obli- gatoriska folkskoleundervisningen hörande ämnen” (Italien). Går man till 1877 års italienska lag om den obligatoriska folkundervisningen, så erhållas närmare upplysningar hvari dessa nödvändiga kunskaper skola bestå, nämligen uti "att känna de första begreppen om människans och med- borgarens plikter, att kunna läsa och skrifva samt att känna de första grunderna af modersmålet, räkning och metersystemet”. Denna italienska bildningscensus, hvilken är den högsta som någonstädes finnes föreskrifven, mot- svarar ungefärligen det mått af kunskap, som nödvändigt skall inhämtas at hvarje svenskt barn, äfven af "de lärjun- gar, hvilka af fattigdom hindras att undervisningen längre tid begagna, eller sakna erforderlig fattningsgåfva att för- värfva det fulla kunskapsmått, som bör i folkskolan in- hämtas". (Stadga angående folkundervisningen i riket af d. 20 januari 1882, $ 48.)

Vill man sålunda i Sverge vid en framtida politisk rösträttsreform åtnöja sig med att som vilkor för politisk fullmyndighet uppställa ett kunskapsmått, motsvarande den högsta politiska bildningscensus, som för närvarande någon- städes förekommer, då blir saken helt enkel. Svenska medborgare besitta i gemen detta kunskapsmått, hvadan någon särskild bildningscensus icke behöfver uppställas eller beräknas. Riksdagsordningen behöfver då icke tyngas med något särskilt s. k. politiskt streck ; lagstiftarna slippa alldeles ifrån den kinkiga uppgiften att omsätta kunskap i pängar.

Vill man återigen icke nöja sig med det kunskapsmått, som folkskolestadgan uppställer såsom minimum, utan göra ett större kunskapsmått till vilkor för politisk rösträtt,