Den politiska rösträtten

sköra

16 DEN POLITISKA RÖSTRÄTTEN.

då må man först noggrant fastställa detta kunskapsmått; och sedan må man göra sig den andra viktiga frågan: kan en fordran på kunskap i våra dagar värkligen om- sättas i en fordran på en viss ekonomisk ställning? År icke detta ogörligt i en tid, då kunskaper och vetande icke längre äro något privilegium för den rike, utan finnas tillgängliga äfven för den fattige och af honom i rikt mått inhämtas ?

En hvar, som vill svara uppriktigt på dessa frågor, kan näppeligen undgå att ge det beskedet: de statsrättsliga läror, som vilja försvara pänningstrecket såsom en ofull- komlig ersättning för ett förment behöfligt bildningsstreck, hafva helt och hållet öfverlefvat sin tid.

+ + >

SAR rosta rr kt Ar OR

Brr Pra

Artar sig det ofvan behandlade försvaret för ett pän- ningstreck att blifva alltför ohållbart, så finnes emellertid en annan statsrättslig lära att tillgå, enligt hvilken åt- minstone ett slag af pänningceensus bestämt skall vara på sin plats. Denna lära går ut på, att inga andra med- borgare än de, som betala direkt skatt till staten, känna sig fullt samhöriga med densamma, och att därför politisk rösträtt icke bör gifvas åt andra än direkta skattedragare. Baiern och vissa af Nordamerikas Förenta stater erbjuda exempel på ren tillämpning af denna lära.

Hvad nu angår lärans första del, de direkta skatte- dragarnas privilegium på samhörighetskänsla med samhället, så lär det väl vara ganska tvifvelaktigt, om icke t. ex. i | vårt land litet hvar kan känna samhörigheten med staten TT fullt så väl genom de indirekta skatterna som genom de direkta. De indirekta skatterna, som i början af århundra- | det utgjorde föga mer än hälften af svenska statsvärkets iF inkomster, uppgå numera till mer än tre fjärdedelar däraf, ik och det synes fortgå allt vidare åt det hållet.

1 Att göra betalandet af direkt skatt till staten till HH vilkor för politiska rättigheter har dessutom en rent prak- is ; tisk-politisk sida, hvilken icke bör lämnas opåaktad. Di 4 vår grundlag uppställer direkt skatt till staten som vilkor | för politisk rösträtt, men statens hufvudsakliga inkomster SE lämnas af den indirekta beskattningen, så förefinnes ju intet hinder för, att man en vacker dag företar sig att på den allmänna lagstiftningens väg inskränka de direkt