Sida 418
XXXIII. En söndag i Leksand
— 418 —
stort berg af silfver, som då komme att utöfva sitt inflytande på verldsmarknaden, hvilken redan behandlat "den hvita metallen” så hårdhändt.
På hans faders gods i England erhöllo farmarbetaretio dollars i månaden i lön. Han ansåg, att kroppsarbetaren i Amerika erhölle för stor lön, men embetsmannen för liten. Embetsverken skulle skötas bättre och ärligare, om lönen vore större, ett påstående, som fullt gillas af många djupsinniga och ärliga amerikaner.
Resan var härlig. O, att man finge se Siljan ofta med dess leende stränder, hvilka åt Rättvikshållet denna morgon sågo ut som ett stort, jättelikt och grönskande lapptäcke, hvilket Skaparen utbredt öfver den rika, välmående socknen.
Detta är Leksand. Vi promenera genom den vackra allén upp till kyrkan. Gudstjensten har redan börjat och vi skynda upp på läktaren, för att se och höra.
Hvilken glädjande, oförgätlig syn. Kyrkan är stor, rymmande somliga sade tre och andra fem tusen menniskor. TI hvilket fall som helst, så kan jag säga, att en väldig församling af menniskor hade infunnit sig till denna högmessa på denna Kristi Förklarings söndag. Kyrkoherden d:r Peterson stod i predikstolen och höll en god luthersk och evangelisk predikan. Han lade stor vigt på en rätt uppfattning och ett rätt bruk af nådemedlen. Derigenom skulle äfven vi komma på förklaringsberget. Ingen kristen borde dock vänta att alltid få vara der. Det finnes ock ett andligt hvardagslif. Vägen till härlighet går än i dag genom lidande. Förklaringsstunderna äro endast en uppmuntrande motvigt mot arbetet och lidandet. En kristen bör ej i förtid eller otid tala om sina andliga erfarenheter. Man skall ej tala om sina andliga erfarenheter för hvem som helst, men å andra sidan skall hvarje kristen vara en bekännare, framför allt i lif och vandel. Till sist frågade talaren alla åhörare, om de sjelfva hörde till dem, som sett Herrens härlighet och tagit sitt kors uppå, för att följa Jesus. Till alla sådana uttalades varma, hjertegripande uppmuntringsord.
Efter högmessan firades nattvardsgång. Församlingssången var skön och mäktigt gripande.
Kyrkan har fem hvalf. Luften var varm och qvaf derinne, ty inga fönster voro öppnade. Man synes ej hafva behof af frisk luft i Sverige i samma mått som vi amerikaner och jag skrattade
Källa: Project Runeberg ·
