Åter i Sverige

— 530 —

kollega i Åsen. Den förre sände nemligen genast efter vårt ba- gage och skickade sedan sin egen son med det till Åsen, och he- gärde ändå ingen betalning för sina besvär. Tack.

I Bolmen sågo vi den vackra, stora insjön med samma namn. I skogen nära intill stationen syntes från tåget tvenne rågetter, hvilka på afstånd voro alldeles lika våra ”deer.”

Folket i denna trakt af Småland syntes mig vara öfvermåt- tan saktfärdigt och konservativt. Jag tyckte mig aldrig hafva sett maken, det bekännes fritt.

Det kom en liten snäll gumma på tåget vid en af småsta- tionerna. Hon hade gått tio goda engelska mil till fots, för att taga tåget vid sex-tiden. Från afstigningsstationen hade hon sju mil qvar till stället, der hon skulle helsa på. På eftermiddagen skulle hon resa hem igen. Det blef en dags promenad på bara 34 mil utom jernvägsresan. Hvad säga mina älskliga damer i Amerika om en sådan fotvandring?

Hon såg ut att vara 45 år gammal ungefär och hade aldrig förr rest med jernvägståg. När lokomotivet började rusa i väg med den förfärliga farten af tio a tolf engelska -mil i timmen, blef hon alldeles förskräckt och undrade oförstäldt, om det vore rådligt att stanna qvar i kupén. Hennes barnsliga förskräckelse var för mig, som var arg för det gick så förtvifladt sakta, alldeles genomkomisk och bragte mig i godt humör igen.

I Bolmen träffade jag en treflig, meddelsam herre, som be- skref mina kära småländingar i dessa bygder alldeles i samma drag, som jag sjelf hade gjort förut.

Det är alltid angenämt att blifva befäst i sin egen öfver- tygelse.

Innan det glömmes ville jag uppriktigt och så kraftigt som möjligt uttrycka min förtjusning öfver postsparbankerna i Sve- rige med regeringen der bakom såsom borgen för att insättaren icke skall bedragas. Deri är Sverige före oss 1 Amerika. 0, hvad det är rysligt illa stäldt med våra sparbanker i detta land. Tusen- tals arbetare och löntagare insätta förtröstansfullt sina besparin- gar under åratal i en af dessa banker och — en vacker dag ha de ingenting. Hvarje sparbank borde göras lika god och säker som sjelfva Onkel Sams regering. Att det är möjligt för en spar- bank att bedraga, det är i och för sig en landsfara och ett upp- lösningselement ibland oss.