Sida 160
Första kapitlet: Rena själssjukdomar
mig, hvarför han lemnat sin trefliga bostad. Ty jag kände icke se sjön, svarade han. Der låg ett hus emellan. Denna känsla uppvaknar isynnerhet om våren, då vågorna börja åter slå mot stranden och sjömännen börja rasta. Hvad likhet denna trängtan efler hafvet eger med den efter bergstrakten visar v. Schubert genom berättelsen om tvänne systrar ifrån Geneversjön i Schweitz, som blefvo fria från sin hemsjuka genom åskådandet af Oster<- sjön vid Doberan.
1 drömmen framstå hemsjukans bilder bjert, då de förträngas under dagens buller. De framstå äfven der hos dem, som aldrig tänka derpå under dagens lopp. Hos mig vaknar ofta i drömmen, isynnerhet när jag suttit länge vid studier, en vemodsfull längtan efter sommarlif i fria naturen och särskildt efler ett ställe, en skogsbacke, begränsad af h vitstammiga hängbjörkar och i hvars inre busksnår jag såsom barn med min lärare första gången såg Malva alcea och åt mig mätt af vilda stickelbär. Denna kulle är mig i vakande tillstånd alldeles indifferent Jag har aldrig brytt mig om att besöka den sedermera ^ ehuru jag hundrade gånger varit derlill i tillfälle. Till en mängd andra ställen deremot, som jag önskar att återse, känner jag ingen slags hemsjuk dragning. Det är ett tilllägg till hvad jag ofvanföre nämnt om hemlängtan och hemsjuka.
En hemsjiik längtan utgör ett hufvuddrag i Svenskens nationalkarakter; den framträder i alla våra nationalsånger och hos de flesta af våra skalder*). Den finner en återklang i nära nog hvarje svenskt bröst.
*) Af alla Svenska skalder är Tegnér den, som närmast återger detta nationens karaktersdrag. Se: Svea,
Källa: Internet Archive ·
