Sida 247
Fjerde kapitlet: Speciella sjukdomsformer
lurega» 8f fyaiskl illamåeiKle, isynnerhet ibållaiicle koii- 8lJ|ietion.
8jel fmordsmoiio matiien beror liksom den röregåeiide på ett ofrivjtUgt begär^ utan orsak. Vi rakiia dock icke egtsritligeti bit, hvarkon dem, som Hda af feber' dtflirier ei[er dem^ som söka döden för en idé, af sorg, hemsjuka, leda vid lifvet eller någon särskild beräkning, utan endast sådane, som utan någon synbar anledning riiröiva sjelfmordef. 1 nervfebersdelirier förekommer ofta et I sådant begår. En skicklig skollärare och prest för 30 år tillhaka, L. i C, insjuknade i typtius. Vid sjakdamens början bad han sin oaigifning aOagsiia allt, hvarnied han skulle kunna göra sig skada, då han fruktade en benägenhet dertill nnder yran. Man trodde sig hafva gjort så. MeTi i andra stadium, dä pntienten syntes lentligen lugn, aflägsnade sjukvakten sig en kort stund att bemta något. Vid återkon^sten fann ban L. med afskurna pulsar vid händer och tinningar, hvartill ban begagnat en ganitnal rakknif, som låg bakom böckerna på en hylla. Nu var han redig och högst bcdröfvad öfver händelsen, dog inom några minuter. 1 vissa febersjukdomar finner man en benägenhet hos patienten, att kasta sig i brunnen eller sjön. En sådan epidemi minnes Jag For en tjog år sedan i Skåne. Det samma är fallet hos många vansinniga. Men delta beror mera pa känalati af ett inre bränrkande, än på något direkt begär att förkorta llfvet. 1 pellagra sjelfmÖrdar sig en tredjedel af antalet. Ifrån denna form bör vidare undantagas alla de tillfällen^ der vansinniga mörda sig genom missledda begrepp, såsom patienten på Gbarenton, hvilkea trodde sig hafva t^tt en annan kropp, an sin egen, och ville visa detta genom att kasta sig ut genom fönstret.
A
Källa: Internet Archive ·
