Själen i normalt och sjukligt tillstånd. Del 2

Såsom exempel af verklfga sådana monomanier vilja vi bloll aiijora röljande. Baillarg^ére ornnäinneri!» dame^ som efter en hysterisk atUck hastigt utrofiar "i7 faut que je me naye"*, sprang i vattnet, iiierr blef upj»- tagen och tänkte seJsm aldrig tiiera rlerpA. £n yngling i goda förbållandeii går med sina föräldrar utåt Seirien, glad, sjungande och plockande bluininor åt modren; ögonblickligt kastar liao sig i vattnet och blir borta, I d e 1 e r anför en »komakaredotter, soni vid 14 års ålder fick en förfärlig ångest med begär tit! ajidfmord, utan orsak och aied afsky, så att hären reste sig på hufvudet; blef frisk efter fyra veckor.

Denna form inträder ofta intermittent. Pä Gbarenton hadti en dame känning dernf hvaraiuiiin dag, en annan hvar manad. Den föregås vanligen af ned stämd het, bufvudvärk, hjerlklappning och gaslriska oordningar. H<is fruntimmer inträder den nierendels vid menstrnationstiden. Den kritiseras mången gång genom bloduttöni" ningar. Sä var förbällandet bos Marc genam näsblod. Den är i öfrigt en af de mest ärftliga former. Kn köpman Mr. Get hade 7 bnrn, hvilka alla voro sjellmördare inom 20 års ålder. Sonsonen bl«f i 27 året intagen p§ hospital efter försök att afskara carotis. Den kan fortgå inom en familj i 100 år [B a i 1 1.) Den beror mycket på imitation. Hegusias på Ptolomei tid predikade förakt för lifvet, och sjelfniord följde i mängd. Då denna filosofi förböds, upphörde de. Plutarchus omtalar en epidemi i I^liletus, der flickor och unga qvinuor hängde sig i mängd , derför att alla män dragit ut i krig. Sedan sertaten anbefallt^ att liken skulle expone" raa nakna, upphörde epidemien. Allmän exallalion bi-