Själen i normalt och sjukligt tillstånd. Del 2

311

ilng och timma, när lian blef det {åvn 24 Iklfij 1738 IcF. ^j^ U e. ni.) Men oiu detta än är händeläeii med en ocli annan, som genom eU häftigaie intryck kommer till be' stnning, är det likväl Icke en alJmängJllig iakttagelse. Alla föras icke pä Pauli väg. Mången gir pä en jem^- nare bana, än mera lugnt fortgående, än aasom Davids art}ruteii af vexlaiide fall och upprättelse. Ätt anse den baatiga omvändelsen såsom den normala, är betänkligt, Man framkallar olia känslosvall octi fysiska nervfenome'^ ner, i stället Tor sannt allvar, ocb följden blir en djuparo förslå p pri itig«

Jemte konTessionen förtjänar äfven folklynnet upp' mårksanihet, då en viss vexelverkan ofverallt syneg råda emellan dessa båda. De celtoromaniska ocb slaviska folkstammarne bafva förbli fvit trogna den gamla kyrkan^ Deras dfvervägande genieiisanilielsdrift, deras rigtning åt cenLralisation ocb likforungbEit , sammanralia bäst m«d den ronierskt-kaLbolska enhetsidéen. Germanerna deremot med sin egartdomliga benägenbät för individuelt lif ocb verkande, h vilken icke beller medgifvit nÅgon centraliserad politisk enhet, äro af naturen protestanter* I De anse det allmänna prästerskapet såsom ett sin kyrkas privilegiunT. Men ibland dessa Gennarter äro gåf* vorna olika lordelade, Tyskarne^ bvjlka qvarblefvo i det gamla sLainlund^t, bJbebdllo rigtningen åt det inre. Mystiken af det förborgade lifvet i Christo, kontemplaltoneti j det vetenskapliga arbetet på djupet ocb up])byggaiidet af syslemer blefvo deras nationella tillhörighet^ deras svagbe^t åter fra inslår i bristen pä energi^ niod oek förmåga att organisera. ■

Brittiska folklynnet är i allt motstycket emot det tyska. Genom sitt läge på öarne i oceauep, genom titbland-