Sida 401
Sjette kapitlet: Återblick och reflektioner
lOJ
Vi hafVa icke mycket talat om de andiga sjukdo'
de tillhöra lekt
itli
•t
§miie. Här mS vi dock anmärka, alt dessa äiiim mera än sjiVlssjukdoiiiariie framträda gåsoii) ytttsrllghetBr. Der den högsta grad af ljus framstår, tigger också det djupaste mörk" ret bredvid. Den oupplyste hedningen t, ex. framstår aldrig !»åsom ren materialist, det visar hans algndabiU der och offer. Han är afgudndyrkare,. men till och med i materien visar haji dock ^ att han erkänner och behöfver ett beroende tillstånd. Qan är också mottaglig för läran om ett sådant. Det är blott en och annan af hans jilosofer eller ännu snarare nägoti s. k. kristen^ som vågar på»tä, att hans själ Sr det enda högra som existerar eller alt icke ens en sådan existerar. Det är icke hedningen, som utmärker sig ffir svordomar uch eder-Hvad är den bildade Komareiis ^Mehercle" ejler "per Jovem^ emot våra bildades ständigt återkom mande fa^ vorittermer?
En annan i^ak, hvarvid vi äfven här fästa appmärk* samheten, är den oHka grad af kraft, som fordras för ernäettdet ai' ett fysiskt, intellektnelt eller andigt niäl. 1 fysiskt afseertde står kräftan i direkt förhållande till hvad jag vill hafva aträttadt. Den kan matematiskt uträknar och bestämmas, antingen man vill låta kroppen stiga eller falla. Icke alldeles så i intellektaelt: ett tal, ett ord, kan göra under; men det skall då vara ett ord af kraft ocb gripande verkan, 1 det nndiga ser d»t at, som vore for* hållandet motsatt. Der inträff'» gemenlrgen de största verkningarne under anvandaiide af da synbart mitista krafter. Tolf fattiga kringvandrande fiskare gåfvo fart ål en lära, som icke hundra lusenden af svärd och faundra tujtenden af spetsiga sofismer hafva fönitätt alt mi-
Källa: Internet Archive ·
