Sida 151
V. Astronomiens historia
148
matematiska insigter, än de (att döma bland annat af berättelsen om huru konung Am asis ansåg som ett underbart snilleverk, när Thales beräknade pyramidernas höjd efter skuggans längd) synas hafva varit i besittning af. För öfrigt är pyramidens egen hieroglyfhistoria vida mer jordsmygande än den skotske professorns fantasi, hvilken af den fortsatta forskningen svårligen lär hafva att i förevarande fall påräkna något vitsord.
Betydelselösa i astronomiens historia äro väl ej heller fenicierna. De vidsträckta sjöresorna böra hos detta uppfinningsrika och praktiska folk lätt hafva kunnat väcka tanken på jordens runda form; och hos Strabo heter det om sidonerna, »att de voro kända som flitiga forskare i astronomien och aritmetiken och att de häri utgingo från konsten att räkna, ty begge delarna voro nödvändiga för sjöfarten».
Af samma ålder men af större betydenhet än den egyptiska himmelskunskapen, torde man kunna anse den assyrisk-babyloniska, hvaraf ännu i dag så många betydelsefulla spår finnas. Det kaldeiska låglandet, utan berg och höjder, var med sin vida horisont särdeles egnadt för astronomiska observationer. Djup och klar hvälfde sig stjernhimmelen öfver den oerhörda slätten, der vaktande herdar om natten höllo vård om sina hjordar. I denna sublima ensamhet, hvad var väl naturligare, än att tanken gerna dvaldes der uppe. Då nattens slöja döljer den omgifvande naturen, fördjupar sig blicken i altets fjerran regioner, dit dagens ljus hindrar honom att se. Kaldeernas såväl sysselsättning som hemlandsnatur voro sålunda lämpade att underhålla lusten för astronomiska iakttagelser, och enligt Kallisthenes' och Forfyrius' berättelser sträcka sig deras observationer till 1,903 före Alexanders intåg i Babylon, d. v. s. till år 2,230 f. Kr. Älmagest*) förlägger dock inga observationer längre tillbaka än till år 721 f. Kr., hvarmed dock torde menas sådana, som befunnits vara användbara för vetenskapliga syften. Säkert är emellertid, att observationer af ifrågavarande slag nödvändigt måste hafva fortgått oerhördt länge för att kunna leda till sådana resultat som de faktiskt gjorde.
*) Gammal astronomisk urkund.
Källa: Project Runeberg ·