Tillbaka Read Runeberg

En färd genom verldsrymden

Originalsida 152
Originalsida 152
Originalsida 152
Originalsida 153
152–153

Sida 152

V. Astronomiens historia

Den urgamla myten om »Babels torn» torde möjligen ock vara att hänföra till något företag i astronomiskt ändamål. Likaledes är äfven den gåtfulla Birs-Nimruds (Bor-sippas) ruinen, hvilken länge ansetts för återstoden af det olycksbringande tornet, resten af ett slags observatorium. Bygnaden har, efter hvad en funnen inskrift visar, varit sju våningar hög och helgad åt de sju planeterna (hvartill då äfven solen och månen räknats) såsom »de sju jordlysames hus». Hvarje våning eller afsats har haft samma färg som den planet, åt hvilken den varit invigd. Den nedersta våningen har tillhört Saturnus och varit gråsvart, den andra Jupiter och varit orangefärgad, och den tredje, af rödt tegel, har troligen tillhört Mars. Solens våning, den fjerde i ordningen, antages en gång varit beklädd med guldplåtar. Femte, sjette och sjunde afsatserna hafva väl varit helgade åt Venus, Merkurius och månen, och varit: hvitgul, blå och silfverhvit. Tornet hade funnits sedan uräldsta tider och restaurerades på ett storartadt sätt af Nebukadnesar. Vi skulle säkerligen misstaga oss mycket, om vi antoge, att en så praktfull bygnad ej skulle tjent astronomiska syften i förening med sitt rent religiösa ändamål.

Hvad man med säkerhet vet om kaldéerna, är bland annat, att de kunde förutsäga förmörkelser, sannolikt dock blott på empirisk väg, och Ideler antager, att den genom Ptolemaios erhållna beräkningen af månförmörkelsen af år 721 f. Kr., och hvilken på några minuter när är riktig, helt och hållet grundar sig på deras iakttagelser. Vidare beräknade de den mellersta synodiska månaden med blott 14":s och den periodiska med endast l":s felaktighet. Arets ungefärliga längd synes likaledes varit bekant, åtminstone tyda flera omständigheter derpå, t. ex. deras delning af cirkelbågen i 360 grader (=12x30), hvilken delning, likaväl som dygnets indelning i 12 timmar, timmarnas ytterligare delning i 60 minuter och minuternas i 60 sekunder, är ett kaldeiskt verk. Slutligen torde stjernornas första indelning i konstellationer, djurkretsens tolfdelning och veckans sjudelning äfven vara ett babyloniskt arf.

Källa: Project Runeberg ·