En färd genom verldsrymden

onödig hypotes, tog ut steget och lät sina omutliga siffror visa, att urverket en gång för alla är uppdraget och. att sådant icke vidare är af nöden. I forskningens kedja har länk fogats vid länk, och ej ens de störste mästarna hafva gjort något allt igenom absolut nytt, utan de hafva upptagit och rensat från misstag sina föregångares arbeten och till de sofrade sanningarna lagt nya rön och iakttagelser. Intet bevisar bättre denna sanning än en blick på astronomiens utveckling. Hvarje upptäckt, den allra största inberäknad, har varit en mogen frukt, som i följd deraf fallit från kunskapens träd; men sådana fynd hittas endast af den nitiske och vaksamme arbetaren i sanningens vingård, och då menniskor af sådant slag äro ytterst sällsynta, blir det alltid sannt, att »hvart sekel har blott sin man.»

Den af Kopernikus började astronomiska reformationen hade med Newton nått sin afslutning, och på denna orubbliga grund kunde nu efter hand en positiv vetenskap uppföras. Sedan dess har astronomiens obegränsade fält aldrig saknat skicklige och snillrike arbetare, som antingen direkt genom upptäckter eller indirekt genom hjelpmedlens förbättring fört sin vetenskap framåt. Särskildt böra ihågkommas Newtons samtida, Halley (f 1742), den djupsinnige Bradley (f 1762), det 18:de seklets störste astronom, nutations-och aberrationsfenomenens upptäckare, samt Herschel d. ä. (f 1822), sin tids störste teleskopist och fixstjernkännare. Han var den förste, som egnade nebulosorna en noggrann undersökning och upptäckte med sina väldiga instrument öfver 2,400 sådana. Före hans tid kände man endast omkring 90 nebulosor. Likaledes har han först underkastat dubbelstjernorna ett vetenskapligt studium. Den 13 Mars 1781 upptäckte han planeten Uranus*). Vidare har den store matematikern Laplace (f 1827) för alltid hugfäst sitt namn i astronomiens häfder genom sin skarpsinniga beräkning af de sekulära störingarna och sin väl endels obevisade men snillrika hypotes om nebulosornas och verldssystemens uppkomst. Sitt öfverlägsna astronomiska vetande har han ned-

*) Herschel var född 1738 i Hannover och började sin bana som klockare. På hans graf i Upton har efterverlden ristat följande minnesvärda ord: »Coelorum perrupit claustra».