Åbo och Björneborgs län, Finland, omfattar sydvestra delen af landet samt utgöres af landskapen Egentliga Finland och Åland samt vestra delen af Satakunta. Länets utsträckning i n.–s. uppgår till omkr. 320 km., dess största bredd till omkr. 235 km., deri inberäknadt åländska ögruppen, hvars utsträckning i ö. och v. är omkr. 110 km. Den nordligaste gränspunkten ligger 62° 20' n. br. och det sydligaste skäret 59° 40' n. br.; österut sträcker sig länet till 23° 50' ö. lgd och vesterut till 20° 20' ö. lgd (å Signildsskär i åländska ögruppen). De omgifvande länen äro: i n. Vasa län, i ö. Tavastehus' och Nylands län; i s. och v. sköljes länets strand af Östersjöns och Bottniska vikens vågor. Landarealen utgör 23,136 qvkm., hvartill komma 1,035 qvkm. insjöar. Folkmängden uppgick d. 31 Dec. 1890 till 395,474 pers., af hvilka 64,331 hade svenska, 330,746 finska till hufvudspråk. 49,239 personer bodde i länets 6 städer, hvilka äro Åbo (guvernörsresidens), Björneborg, Raumo, Nystad, Nådendal och Mariehamn. Dessutom finnas i länet två köpingar, Salo och Ikalis. Byarnas antal är omkr. 3,400. Af länets befolkning tillhörde omkr. 12 proc. den tjenande klassen; 34 proc. utgjorde den egentligen lösa eller vid stadigt arbete icke fästa befolkningen. Genom Salpausselkä, som stryker i vestlig och nordvestlig riktning tvärs genom länets fasta lands andel, afdelas länet i två till naturbeskaffenheten väsentligen olika delar, af hvilka den södra är ett tämligen jämnt slättland, med bördig lerjord, delvis ganska styf, den norra åter rik på sjöar, skogbevuxna kullar, höjdsträckningar och åsar samt vidsträckta sandmoar. Jordmånen består der hufvudsakligen af sandjord samt lättare ler- och mulljord. I södra delen af länet tränger hafvet djupt in i landet och bildar en synnerligen örik skärgård. Flere socknar utgöras af endast holmar och skär. Den södra delen af länet hör till de tätast befolkade och bäst odlade trakterna af Finland, likasom äfven kulturen der är äldst i landet. — Skörden uppgick 1890 till 29,955 hl. hvete, 896,507 hl. råg, 229,925hl. korn, 1,424,722 hl. hafre, 17,759 hl. blandsäd, 42,031 hl. ärter, 765,794 hl. potates. Dessutom skördades 57,928 hl. rofvor och öfriga rotfrukter äfvensom 341,241 kg. lin och 10,277 kg. hampa. Antalet vinterfödda kreatur var s. å.: 51,400 hästar och föl, 17,000 oxar och tjurar, 190,000 kor och ungnöt, 229,000 får, 22,000 svin och 4,600 getter. — Skogarna i de inre delarna af länet äro ännu rätt goda samt bestå i allmänhet af tall och gran, björk och asp. I skärgården växa vilda äfven ek, lind och lönn. Industrien är rätt betydlig. Produktionsvärdet uppgafs 1891 till 36,4 mill. mark, hvaraf på städerna kommo 19,6 mill. mark. Antalet arbetare i industriens tjenst uppgick till 11,000. — De förnämsta industriella inrättningarna äro 16 bergverk, bruk och mekaniska verkstäder (tillverkningsvärde 6,101,909 mark), 1 orgelbyggeri (i Nystad), 24 tegelbruk, 3 kakeloch fajansfabr., 3 glasbruk, 4 tekno-kemiska samt tvålfabr., 2 tändsticksfabr., 5 yllemanufakturverk, 1 mindre bomullsspinneri, 1 pappersbruk, 57 såginrättningar (tillverkn. 8,8 mill. mks värde), 30 ångsnickerier, 1 korkfabrik, 1 sockerbruk (i Åbo: tillverkn. 2,9 mill. mks värde), 15 ölbryggerier, 11 bränvinsbrännerier, 16 spritfabriker, 2 vinfabr., 6 tobaksfabr. (tillverkn. 2 mill. mks värde), 8 bok- och 3 stentryckerier. — Fiske, själfångst och fogelskytte äfvensom sjöfart utgöra mångenstädes i skärgården de mest indrägtiga näringsfången. Tillgången på rofdjur är deremot numera ringa. Icke mindre än 705 segelfartyg om 129,343 tons drägtighet, eller mer än hälften af Finlands segelflotta, voro 1891 hemmahörande i länet. Ångfartyg funnos till ett antal af 58, om 4,206 tons drägtighet. Handlandenas antal i städerna utgjorde 1890 931 och å landsbygden 612. Genom länet går Åbo–Tammerfors jernväg. Under byggnad är Tammerfors–Björneborgs jernväg. För den högre bildningen finnas 1 finskt och 1 svenskt gosslyceum, 1 statens och 1 privat reallyceum (bägge svenska) samt 2 svenska och 2 finska elementarskolor för gossar äfvensom 1 svensk (statens) och 11 privata flick- och förberedande skolor, af hvilka 7 hafva svenskan till undervisningsspråk. Högre folkskolor funnos 1890 till ett antal af 137, hvaraf 29 voro svenska och 3 såväl svenska som finska. 27 af länets 121 kommuner saknade ännu år 1890 i verksamhet varande folkskola. Af bildningsanstalter funnos dessutom 1 döfstumskola i Åbo, navigationsskolor i Åbo, Mariehamn och Raumo, den sistnämnda med finskt undervisningsspråk, ett handelsinstitut i Åbo, 1 industri- samt 2 högre handtverksskolor m. fl. — Judicielt fördelas länets kommuner på 5 rådstufvurätter och 10 domsagor, dessa senare fördelade på 38 tingslag; administrativt på 10 härad, fördelade på 45 länsmansdistrikt; och ecklesiastikt på 72 lutherska pastorat. Dessutom finnas 1 grekisk ortodox stadsförsamling samt 1 baptistisk och 1 metod. episkopal dissenterförsamling. Länet bildades 1635. A. G. F.
Nordisk familjebok · första upplagan
Åbo och Björneborgs län
Ämne: Finlands landskap och gränstrakter · Finland: socknar, pastorat och härad
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 18 (1894), sp. 365–367 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗