Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Åkerbruks-statik

Ämne: Kemiska och fysikaliska ämnen · Kemi, läkemedel och färgämnen

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 18 (1894), sp. 385 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Åkerbruks-statik, åkerbrukets jämnvigtslära, kallas den del af landtbruksvetenskapen, som framställer grunderna för beräkningen af åkerjordens förlust på växtnäringsämnen genom skördarna och densammas vinst genom tillförsel af sådana ämnen förmedelst gödningen. Genom dessa beräkningar söker man få utrönt huruvida det brukningssätt, som man följer, är sådant, att jordens bördighet fortfarande bibehålles, eller om den kommer att aftaga, i det man finner, att man följer ett utsugningssystem, som medtager jordens växtkraft och alstringsförmåga. Man vill alltså veta om jordens utgifter och inkomster hålla hvarandra i jämnvigt. För att emellertid kunna anställa dessa beräkningar måste man icke allenast känna medelbeloppet af jordens afkastning vid hvarje skörd, utan ock de olika växtarternas sammansättning och natur, likasom ock gödningsämnenas halt af sådana beståndsdelar, som växterna upptaga och förbruka under näringsprocessen. Dertill fordras ock att känna jordarternas beskaffenhet och sammansättning samt deras förhållande vid växternas näring. Landtbruks- eller åkerbruks-statiken är derförein del af landtbruksvetenskapen, som först på senare tiden tillkommit och kunnat bearbetas, sedan agrikulturkemien hunnit så utvecklas, att erforderliga fakta kunnat läggas till grund för beräkningarna. I åkerbruks-statiken är det emellertid, som resultaten af den agrikultur-kemiska forskningen äro af så stort praktiskt värde, att landtmannen nogsamt bör kunna inse och finna, att han ej utan skada och förlust kan undvara agrikulturkemistens hjelp och biträde äfven i de mest praktiska och ekonomiska frågor. C. E. B.