Algotssönerna, den allmänna benämningen på en framstående stormannaslägt i Vestergötland under medeltiden. En gammal förteckning öfver lagmännen i detta land omnämner en slägt, af hvars medlemmar flere beklädde lagmansämbetet derstädes under en följd af år. Dessa voro: Karl af Edsvära, hvilken hedrades med binamnet "landets fader", dennes son Algot, en stolt och girig man, dennes son Sigtrygg och sist denne sistnämndes son Algot, hvilken omkr. år 1215 efterträddes af Birger Jarls äldre broder, Eskil. -- Det är möjligt, ehuru ej bevisligt, att riddaren Algot Brynolfsson, hvilken 1270 första gången i urkunderna nämnes såsom lagman i Vestergötland, härstammade från denna slägt. Han hade många söner, af hvilka man med säkerhet känner namnen på sex: Brynolf (biskop i Skara, se Brynolf Algotsson), Karl, Peter, Bengt, Rörik och Folke. Lagman Algot, en, såsom det synes, duglig och kraftfull man, stod i stor ynnest hos konung Magnus Ladulås, men föll sedermera i onåd. Orsaken dertill var följande. Ingrid, dotter till den förnäme Svantepolk Knutsson (son till danske konungen Valdemar II:s oäkta son, hertig Knut, och gift med en syster till svenske konungen Erik Erikssons gemål) var trolofvad med en dansk ädling, men bortröfvades, omkr. år 1287, af Folke Algotsson, hvilken flydde med henne till Norge. I detta illdåd hade brodern Karl varit Folke behjelplig. Då konung Magnus ansåg hela slägten hafva varit delaktig i detta brott mot hans fridslagar, lät han gripa och fängsla lagman Algot och hans son Rörik. Karl, Peter och Bengt lyckades fly undan till Norge. För att undfly konungens vrede gömde biskop Brynolf sig i Alvastra kloster. Först sedan han gifvit en ödmjuk förpligtelse till lydnad mot konungen, fick han återvända till sin biskopsstol. Fadern, Algot, som jämte sonen Rörik 1289 lösgafs ur fängelset, måste nedlägga sitt lagmansämbete. I den tron att allt vore förlåtet, återvände Karl från Norge, men blef gripen och afrättad. Ingrid återkom till Sverige efter Folkes död och var sedermera en tid abbedissa i Vreta kloster. Med Folke hade hon sonen Knut Folkesson. Denne, hvilken blef gift med en dotter till marsken Torgils Knutsson, var svenskt riksråd och afled i midten af 1300-talet. R. T.
Nordisk familjebok · första upplagan
Algotssönerna
Ämne: Svensk medeltid: ätter och stormän · Danmark och nordisk historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 446–447 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗