Aranäs, gård i Forshems socken, Kinne härad i Vestergötland, invid Vänern och ej långt ifrån Kinnekulle. I början af 1300-talet egdes och beboddes gården af riksmarsken Torgils Knutsson, efter hvars död den, 1308, skänktes af hertigarna Erik och Valdemar till Gudhems kloster, med vilkor att nunnorna inom ett år skulle flytta till Aranäs. Klostret hade nämligen på sin ursprungliga plats börjat sakna tillgång på bränsle samt lida af en alltför besvärande gästningsskyldighet, under det att Aranäs deremot genom sitt ypperliga läge erbjöd större företräden. Flyttningen synes hafva blifvit fördröjd, hvartill orsaken uppgifves hafva varit de regerandes lust att sjelfva bebo slottet. Sedan konung Magnus år 1334 skänkt gården Rackeby till Gudhems kloster, flyttade nunnorna i stället dit och voro der bosatta åtminstone till 1347, och först fyra år derefter omtalas ett kloster vid Aranäs. Gudhems-nunnorna tillbragte der vid pass ett tiotal af år, hvarefter Aranäs öfvergick i kronans ego. Konung Albrekt gaf denna gård 1366 till Gerhard Snakenborg i utbyte mot slottet Axevall, som af denne innehades; men sedan konung Magnus blifvit frigifven ur sin fångenskap, såldes gården af den sistnämnde 1371 till biskop Nils i Skara. Först två år senare erhöll Snakenborg 100 mark i ersättning för sin lidna förlust, mot vilkor att till biskopen öfverlåta konung Albrekts och rådets donationsbref. Biskopsstolen innehade Aranäs till reformationen. År 1683 öfvergick gården, nu mera kallad Årnäs, från kronans till enskild persons ego. C. S-e.
Nordisk familjebok · första upplagan
Aranäs
Ämne: Kloster och klosterorter · Orter och städer (kloster, universitet och kust)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 960–961 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗