Bukvattusot, Ascites, med. Bukhålan innehåller i normalt tillstånd en ringa mängd klar, ägghvitehaltig vätska, som håller bukhinnan glatt och dymedelst underlättar tarmarnas glidande rörelser. Samlar sig en dylik vätska i stor mängd inom bukhålan, uppkommer bukvattusot. En sådan samling kan hafva sin orsak i en allmän sjuklig förändring af kroppens vätskor, sådan som förekommer t. ex. under vissa kroniska njursjukdomar, eller i sjukdom hos bukhinnan sjelf, t. ex. kronisk inflammation eller kräfta. Oftare beror den likväl på ett någonstädes i det centripetala flödet af bukhinnans venösa blod befintligt hinder för bukhinnans cirkulation. Vanligen har detta hinder sitt säte i lefvern, dit venerna från bukhinnan och nästan alla de organ, som den bekläder, begifva sig, samlade i den s. k. portådern. Stundom ligger det ännu mer centralt, såsom vid hjertfel. Bukvattusoten är sålunda icke i egentlig mening en sjukdom, utan ett symptom af flere sådana, och den uppträder, allt efter sjukdomsorsakens art, ensam eller, såsom vid allmän vattusot, tillsammans med likartade vätskesamlingar i andra kroppens delar. De kolossalaste formerna af bukvattusot förekomma vanligen vid den lefversjukdom, som kallas cirrhos eller lefverskrumpning. Buken tilltager, stundom enormt, i omfång, och det tryck, som den samlade, till många kannor uppgående, vätskemängden utöfvar på inre, för lifvet vigtiga organ, har svåra följder för helsa och lif; den kan t. ex. hindra diafragmans verksamhet för andedrägten och derigenom orsaka andnöd. Urtappning af denna vätska kan blifva en trängande nödvändighet; ty värr kan denna operation sällan eller aldrig användas för att bota bukvattusoten, som ju endast är ett symptom och förr eller senare återkommer, om grundorsaken -- sjukdomen, cirkulationshindret -- fortfar att verka. Genom tappningen vinnes dock tid och lindring. Jhm.
Nordisk familjebok · första upplagan
Bukvattusot
Ämne: Blod, hjärta och blodomlopp · Sjukdomar, anatomi och läkekonst
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 1313 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗