Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Djupgående

Ämne: Skeppsbyggnad och skrovdelar · Sjöväsende och sjömanskap

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1294 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Djupgående, skeppsb. Det vertikala djupet från vattenytan ned till ett fartygs understa punkt kallas fartygets djupgående. Djupgåendet angifves af den s. k. åmningen, hvilken består af siffror, uppsatta på eller inhuggna i stäfvarna. Dessa siffror, som vanligast äro romerska och af jämnt en half fots höjd, sättas på stäfvarna så, att deras underkanter inträffa just på det antal fot öfver kölens underkant, som angifves af siffrorna. Siffrornas underkanter angifva således djupgåenden af hela fot, och deras öfverkanter djupgåenden af halfva fot. Oftast ligger ett fartyg djupare akter än för, och man säger då, att det har styrlastighet. Styrlastigheten angifves af skilnaden mellan djupgåendena akter och för. Om fartyget ligger lika djupt både akter och för, säger man, att det ligger "på jämn köl", och om det, såsom någon gång händer, ligger djupare för än akter, säger man, att det ligger "på näsan". -- Då för ett fartyg endast ett djupgående angifves, bör detta vara det största. Är kölen rät, uppgifves vanligen för fullständighets skull djupgåendet både akter och för. J. G. B.