Freskomåleri

Freskomåleri, målning, utförd med vattenfärger på friskt (Ital. al fresco), ännu fuktigt kalkbruk, hvarvid kalken förenar sig med och binder de använda färgstoffen, som jämväl rifvas med kalkvatten. Detta målningssätt utmärker sig genom sin varaktighet och lämpar sig till följd deraf för monumentala ändamål, synnerligen som dertill kommer, att sjelfva tekniken så att säga tvingar till en behandling i stora drag. Denna är nämligen förenad med många svårigheter och kräfver både vana och säker hand, enär målningen endast kan ske, så länge bruket är fuktigt. Till följd deraf kan teckningen ej utföras på en gång, utan styckvis, medelst kalkering från en i originalets storlek utförd kartong. Färgen anbringas med ledning af en färgskiss, hvarvid är att iakttaga, att de särskilda färgerna på den ännu fuktiga grunden ofta te sig helt annorlunda, än då de torkat. Ändringar och rättelser kunna mycket sparsamt göras; ett felaktigt ställe måste i allmänhet nedhuggas. -- Freskomåleriet var kändt af de gamle (det påträffas t. ex. i Pompeji m. fl. orter, der likväl äfven andra målningssätt äro använda). På 1300-talet var det i bruk uti Italien (Giotto m. fl.), der det efter hand hade undanträngt mosaiktekniken. Det nådde sin höjdpunkt under 1500-talet, med de store renaissancemästarna Michelangelo och Rafael, och råkade under de följande århundradena i förfall. Norr om Alperna utöfvades det under denna tid jämförelsevis föga. På senare tiden har det åter med framgång upptagits (i Tyskland, Frankrike och i andra land, jämväl i Sverige: Sandbergs målningar i Gustavianska grafkoret i Upsala domkyrka). -- Jämte freskomålningen på fuktig grund nyttjades under medeltiden det mindre varaktiga målningssättet med vatten- eller temperafärger på torr kalkgrund (Ital. al secco). Så äro takmålningarna i de svenska medeltidskyrkorna utförda. Man har under 1800-talet sökt ersätta freskotekniken med s. k. stereokromatisk målning på torr grund, med vattenglas såsom bindmedel, men försöken i detta afseende hafva ej hållit profvet. Upk.