Gallien

Gallien (Lat. Gallia). Med detta namn betecknade de gamle romarna 1) öfre Italien, omkring Po, Gallia cisalpina, och 2) nordvestra. Frankrike jämte en del af dess grannland, G. transalpina. Cisalpinska G., d. v. s. Gallien hitom alperna (från Rom räknadt), delades af Po i två delar, Cispadanska G., d. v. s. G. "hitom" och Transpadanska G., d. v. s. G. "bortom" Po (från Rom räknadt). År 222 f. Kr. blef det cisalpinska Gallien romersk provins. Innevånarna voro kelter. Transalpinska G., d. v. s. G. bortom alperna, hade under Augustus följande gränser: i s. Medelhafvet och Pyreneerna, i v. Atlantiska hafvet, i n. v. det "galliska sundet" och det "germanska hafvet", i ö. Rhen, vestalperna och floden Varus. Vid Caesars tid var landet indeladt i tre hufvuddelar: Aquitanernas land, från Pyreneerna till Garonne, Egentliga Gallien, från Garonne till Marne och Seine, samt, i nordöst, Belgernas land. Dessutom räknades helvetiernas land (ung. = nuv. Schweiz) till Gallien. Bland städer i Gallien må nämnas Narbo (Narbonne), hufvudstad i den ursprungliga romerska provinsen, eller Gallia narbonensis, Vienna (Vienne), Lugdunum (Lyon), Lutetia Parisiorum (Paris), Burdigala (Bordeaux), Avaricum (Bourges). Se vidare Galler. R. Tdh.