Kristall (Grek. krystallos, is), miner., kem., hvarje af plana ytor begränsad fast kropp, som bildats genom fortgående hopning af likartade delar. Kristallens yttre form är derför en omedelbar följd af dess inre regelbundna byggnad, och båda stå i ett nödvändigt samband med hvarandra. Rörande definitionen på kristall råder för öfrigt ingalunda enighet. Några, t. ex. Groth, se det väsentliga hos kristallen i dess molekylära struktur och betrakta den yttre formen såsom ett sekundärt fenomen. Han uppställer derför följande definition: en kristall är en homogen, fast kropp, hvars elasticitet ändrar sig med riktningen. Enligt denna definition skulle hvarje brottstycke af en sönderslagen kristall fortfarande vara en kristall. I motsatt riktning går den gamla linnéanska definitionen, hvilken uppställer den regelbundna polyedriska formen såsom enda kännemärke. Denna definition är för vid, ty enligt densamma skulle äfven psevdomorfoserna och de regelbundna spjelkningsstyckena på grund af sin form vara kristaller. Se vidare Kristallografi. Hj. Sj.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kristall
Ämne: Kemiska och fysikaliska ämnen · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1574 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗