Lami (riktigare Lami`i, "glänsande"), turkisk skald, död 1531, var en af de mest lysande företeelserna inom "sjustjernan", såsom turkarna eller, noggrannare sagdt, osmanerna kalla sina sju förnämsta skalder. Under turkiska literaturens högsta blomstringstid, Suleiman II:s regering, verkade L. icke blott som öfversättare af persiska mästerverk, utan skref äfven efter dessa mönster fyra stora episka dikter: Vamik-u-asra (bearbetad af Hammer; Wien 1833), Ves-u-Ramin, Absal u-Selman, alla uppkallade efter hjeltens och hjeltinnans namn, samt Ferhadname, "Ferhads bok" (bearb. af Hammer; Stuttg. 1812). Dessutom författade L. en mängd lyriska, didaktiska och episka skaldestycken, t. ex. en beskrifning öfver staden Brusa i Mindre Asien, öfversatt af Pfizmaier (1839). H. A.