Letter, en till språket indo-europeisk folkstam (om hvars frändskapsförhållanden se Lettiska språk och Lituslavisk), utgöra, efter ordets vanliga bemärkelse, den inhemska befolkningen i hela Kurland med undantag af den smala af liver bebodda kustremsan utmed inloppet till Rigaviken, vidare i södra delen af Livland, som deraf fått namnet "Lettland", i vestligaste delen af guvern. Vitebsk, mellan Rjesjitsa och Dünaburg, i nordligaste Litaven (guvern. Kovno), i de evangeliska församlingarna Birsen och Sjaimen samt i Preussen på den s. k. Kurische nehrung utanför Kurisches haff, hvars innevånare dock sjelfva kalla sig kurer. Stundom fattas ordet letter i vidsträcktare bemärkelse, då det innefattar äfven letternas närmaste fränder, litaverna. Det inhemska namnet är latwitis (plur. latwisji) eller latwis (plur. latwji), Lit. latwis, P. latwin, R. latysj, Lat. lettus, och det af letterna bebodda området (omkr. 50,000 qvkm.) kalla de latwisju (l. lawju) seme, "letters land", Lit. latwija, P. lotwa, R. laty-gola, "Lett-ändan". Betydelsen af stamstafvelsen latw-, hvilken återfinnes äfven i Lit. lietuwa l. lietawa, Litaven, är ännu ej nöjaktigt förklarad. Den vanliga tydningen "lågland" är af flere skäl osannolik. Möjligen kunde förklaringen ligga i den ryska formen latysj, som utom "letter" betyder dels "kyrassier", dels "skorrande". -- Letterna, hvilka på sitt nuvarande område undanträngt de ursprunglige innebyggarna, de finsk-ugriska folken liver och kurer (se dessa ord), blefvo redan i början af 13:de årh. af den tyska riddareorden Svärdsbröderna underkufvade och gjorda till lifegna, hvarefter deras historia är sammanväfd med Kurlands och Livlands. Först 1817 och 1819 upphäfdes deras lifegenskap. De berömmas för arbetsamhet och foglighet; och ehuru de i allmänhet anses för tröga till förståndet, hafva dock de många folkskolorna redan bragt det derhän, att flertalet kan läsa och skrifva, ett sällsynt fall inom ryska provinser. Till antalet något öfverstigande 1 mill., utgöra de i Kurland 81 proc. och i Livland 41 proc. af hela befolkningen. De tillhöra allmänt den lutherska trosbekännelsen, med undantag af omkr. 50,000, som på senare tider öfvergått till den ortodoxa ryska statskyrkan. De äro nästan uteslutande jordbrukare och numera icke så sällan äfven sjelfegande bönder, medan deremot de store godsegarna och hela stadsbefolkningen i Kurland och Livland äro af tysk eller judisk härkomst. H. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Letter
Ämne: Ryska städer, guvernement och Polen · Ryssland: geografi, folk och historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 1155–1156 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗