Lödöse

Lödöse. 1. Gamla L. (Liodhus, Lödhusa, latiniseradt Ludosia), länge Sveriges enda köpstad vid vestkusten, låg vid Göta elf i nuv. S:t Peters socken, Elfsborgs län, vid den nuv. hållstationen L. på Bergslagernas jernvägar. Stadens ålder gick tillbaka till hednatiden, och L. omtalas ofta under medeltiden. Under unionstiden hade staden 2 kyrkor, S:t Olofs och S:t Peters (af hvilka den senare gifvit namn åt den nuv. socknen), och ett dominikankloster samt ett slott, hvilket jämte staden ofta nämnes i krigen mellan svenskar och danskar. I L:s närhet låg sannolikt äfven slottet Stynaborg, som omtalas i början af 15:de årh. Emedan uppseglingen till staden var för lång och under vintern afbruten samt höfdingen pä norska fästningen Bohus derjämte plägade uppbära dryg tull af köpmansskutorna, ämnade redan Karl Knutsson flytta staden längre ned åt hafvet; först under efterträdaren Sten Sture d. ä. sattes planen i verket och Nya L. anlades (se nedan). 1646 förlorade Gamla L. sina stadsprivilegier och nedsjönk till en bondby. -- 2. Nya L., fordom stad i Vestergötland på ömse sidor om Säfveåns utlopp i Göta elf, 3,5 km. n. ö. om nuv. Göteborg, men på denna stads mark, erhöll privilegier d. 17 Aug. 1473. Egentligen var det ämnadt, att den skulle anläggas å en holme utanför Säfveåns utlopp och kallas Götaholm, men borgarena i Gamla L., som befalldes flytta dit, begärde, att det gamla namnet måtte behållas. I början af 1540-talet ville konung Gustaf flytta staden närmare Elfsborg för att få den skyddad af fästningen, och en flyttning till Elfsborg egde ock några år derefter rum. Men sedan Elfsborg 1563 förstörts af danskarna, fingo lödöseboarna återvända till L., som 1572 erhöll nya privilegier af Johan III. Sedan det under kriget med Danmark besatts af danskarna (1612), började dess borgare dels nedsätta sig i den nyanlagda dotterstaden Göteborg eller i Brette, dels anlägga en ny stad, det nuv. Alingsås. Omkr. 1624 synes Nya L. hafva varit i det närmaste öfvergifvet. Platsen kallas nu »Gamlestaden».