Qvintessens (-sa'ngs; Fr. quintessence, af Med. Lat. quinta essentia, femte varat l. grundämnet). 1. Hos medeltidsskolastikerna benämning på den enligt antika naturfilosofers antagande ofvan eldens sfer befintliga substans (»etern»), som troddes utgöra det renaste och finaste af alla ämnen, och hvaraf menniskosjälen tänktes bestå. -- 2. Inom medeltidskemien term för den på kemisk väg utdragna, koncentrerade och bästa kraften af ett ämne samt derjämte en benämning på alkohol. Se vidare Alkemi. -- 3. Den verksamma beståndsdelen i någonting, det grundväsentligar musten, märgen, kärnan af en sak.
Nordisk familjebok · första upplagan
Qvintessens
Ämne: Kemiska och fysikaliska ämnen · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 592 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗