Tisza

Tisza [ti'ssaj, Koloman, ungersk statsman, föddes i Geszt i komitatet Bihar d. 16 Dec. 1830 och tillhör en gammal reformert adelsfamilj. Han fäste en allmännare uppmärksamhet vid sig, då han såsom verldslig kurator för Nagy-Szalontas protestantiska kyrkodistrikt uppträdde till försvar för den evangeliska kyrkans frihet emot österrikiske ministern Thuns protestantpatent af d. 1 Sept. 1859. Han invaldes 1861 i ungerska riksdagen, der han genast intog en betydande plats såsom, jämte Ghyczy, efter L. Telekis död ledare för det oppositionella partiet. 1865 å nyo ledamot af riksdagen, bildade han jämte Ghyczy »venstra centern», som upptog striden emot både det regeringsvänliga »Deákpartiet» och »1848 års mäns» ytterlighetsparti. I början en motståndare till 1867 års statsrättsliga uppgörelse med Österrike, fogade »venstra centern» sig dock snart i förhållandena, men yttrade skarpt sitt missnöje öfver det sätt, hvarpå Deákpartiet tillvaratog Ungerns politiska och finansiella intressen. Slutligen skedde dock en förening emellan Deákpartiet och »venstra centern», och T. inträdde i Mars 1875 såsom inrikesminister i Wenckheims ministèr samt öfvertog i Okt. s. å. äfven posten såsom konseljpresident. Till följd af den häftiga opposition, som 1878 framträdde emot regeringens bankpolitik samt emot ockupationen af Bosnien och Herzegovina, ingaf T:s kabinett sin afskedsansökan, men då alla försök att bilda en ny ministèr misslyckades, utnämndes T. i Dec. 1878 å nyo till konseljpresident. Sedan dess var T. inrikesoch premierminister -- med undantag af 1887, då han för en tid innehade finansportföljen -- ända till Mars 1890, då han begärde och fick afsked. Orsaken till hans afgång låg i hans vägran att gå in på en motion om att återgifva Kossuth ungersk medborgarerätt -- en rehabilitation, som var kejsaren-konungen personligen emot. T. har inlagt stor förtjenst om ordnandet af Ungerns förvaltning och finansväsende. Han har visat sig som varm vän af den tingens ordning, som 1867 grundlades emellan Österrike och Ungern, och af Österrikes sedan 1870 förtroliga förbindelse med Tyskland. Han har med kraft häfdat den ungerska statens nationella enhet och följaktligen motarbetat en kraftigare utveckling hos de icke-magyariska nationaliteterna inom Ungern. Som partiledare har han gifvit prof på en ovanlig förmåga. Någon lysande talare är T. icke, men han reder sig förträffligt i den parlamentariska debatten, tack vare sin slagfärdighet och sina omfattande insigter. -- T:s broder, Lajos T. (f. 1833), 1871--73 minister för kommunikationsväsendet, utvecklade mycken kraft såsom kunglig kommissarie vid återuppbyggandet af det genom översvämningen 1879 förstörda Szeged samt utnämndes 1883 med anledning deraf till grefve af Szeged.