Tröskning, säds och andra fröns frigörande från halm och agnar medelst handredskap eller maskiner. Ett gammalt tröskningssätt, som ännu är användt i södra och östra Europa samt i Syd-Amerika, är att låta säden trampas af hästar. Den till senare tid allmänt begagnade slagan består af en »släng» (vanligen ett stycke af en ung ekstam med rothalsen qvarsittande), som med en rem af läder eller ålskinn är fäst vid skaftet (af björk). Arbetaren svänger slagan öfver sitt hufvud och låter slängen träffa den på loggolfvet utbredda säden. På större gårdar användas numera vanligen tröskverk. De vigtigaste delarna af ett tröskverk äro trumman (slagtunnan), hvilken utgöres af en liggande cylinder, och manteln eller »skon», som täcker nära hälften af trummans omfång, så att endast ett litet mellanrum finnes mellan dem. Trumman, som bringas i snabb rotering kring sin axel (800--1,400 slag i minuten), fattar derunder den i maskinen inmatade säden och slår den mot manteln, hvarvid kornen slås ut ur axen. Manteln är ställbar för olika sädesslag o. s. v. Man skiljer mellan slagtröskverk, hvilka hafva trumman och manteln besatta med 4--8 längsgående slaglister (skenor), som äro släta eller refflade, och stifttröskverk, i hvilka snedt sittande (5 cm. långa) stift af smidesjern skjuta ut å trumman och manteln. Slagtröskverken uppfunnos i Skotland omkr. 1800, stifttröskverken af amerikanen S. Turner 1831 (i Europa infördes de 1860 af Moffit). De senare erfordra mindre drifkraft än slagtröskverken, men tröska ej lika rent, utom vid stor hastighet, då de dock sönderslita halmen. I stifttröskverk inmatas säden alltid på längden med toppen före, å många slagtröskverk deremot på tvären. Dessa senare kallas »långhalmsverk», emedan deras trumma är minst lika lång som halmen. På större tröskverk finnes »halmskakare», en vanligen uppåt sluttande låda med botten af rörliga längsbalkar, hvilka genomsläppa korn och agnar, men lyfta halmen framåt. Enkla tröskverk dragas för hand (dessa tillhöra alltid stiftsystemet) eller med »vandring», hvaremot ångmaskin vanligen brukas till större, kombinerade tröskmaskiner, som fullständigt rensa och sortera säden, efter kornens storlek, i 4--5 olika sorter, genom fläkt, såll och sorterare med jerntrådsspiral (jfr Sädesrensningsmaskiner). -- Med slaga medhinnes 1 tunna i timmen, med små handtröskverk 2 t:nr, med tröskverk för häst- eller oxvandring 5--10 t:nr, med fullständigt rensande verk för ånga ända till 20 t:nr i timmen. Tröskverken tröska bättre och renare än slagan, men sönderslå halmen mera och kunna äfven skada kornen, så att de blifva otjenliga till sådd.
Nordisk familjebok · första upplagan
Tröskning
Ämne: Mekanik och maskiner · Fysik, mekanik och instrument
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 873–874 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗