Werth

Werth (Werdt), Johann von, äfven kallad Jean de Weert, grefve, bajersk, sedermera österrikisk general, född omkr. 1600, enligt somliga i limburgska staden Weert, efter hvilken han tog sig namn, enligt andra i Büttgen, i dåv. hertigdömet Jülich, tjenade i början af 1620-talet såsom simpel ryttare i spanske generalen Spinolas här samt stred i Nederländerna och Elsass. Sedermera gick han i bajersk tjenst. W. inlade stora förtjenster i »lilla kriget» och hade en god andel i segern vid Nördlingen (1634), hvarför kejsaren utnämnde honom till friherre och fältmarskalklöjtnant. I Jan. 1635 eröfrade han Speier, företog derefter med Karl af Lothringen ett ströftåg till Elsass och Burgund och 1636 till Picardie samt tvang 1637 Ehrenbreitstein att gifva sig. Fången i slaget vid Rheinfelden (1638), utvexlades W. jämte de kejserlige generalerna Puchheim och Hofkirchen 1642 mot G. Horn. Öfverfallet vid Tuttlingen (1643) var hans verk. Derefter deltog han 1645 i slagen vid Jankow, Herbsthausen och Allerheim. Efter fördraget i Ulm 1647 gick W. i kejsarens tjenst, blef högste befälhafvare för kavalleriet, upphöjdes i riksgrefligt stånd och begåfvades med herrskapet Benatek (i Böhmen). Död 1652. C. O. N.