Sida 18
4. Bruket av bildningsmedlen
klädning till sitt barn, men tog ett enklare tyg för den ena kronan och en blommande växt för den andra. Denna kvinna hade en mer »bildad» själ än många fina damer, som ge ut stora summor till kläder, men intet för att i hemmet skapa skönhetens glädje.
Och när jag hör människor, vilka smula sönder sin dag på världslivets intigheter, tala om att de »aldrig hinna läsa», minnes jag en gammal frus skildring av huru hon — mor åt en stor barnskara i ett fattigt hem — med foten rörde vaggan, med händerna strumpstickorna, men på bordet hade boken uppslagen och sålunda hann läsa ofantligt mycket! Liksom stora mäns biografier äro fyllda av skildringar om de otroliga svårigheter, de besegrat för att stilla sin kunskapslidelse — vilken ofta, ehuru icke alltid, varit liktydig med bildningsanlaget — så är även den äkta bildningens historia full av segrar, vunna under en hårdnackad strid med förhållandena. Om bildning, som om andra stora ting, gäller lyckligtvis det djupa bibliska ordet: att den som haver honom skall varda givet. Där bildningsanlaget finnes, där växa också bildningsmedlen mer och mer. En tavla i ett bodfönster, åhörandet av ett samtal i en spårvagn, vandringen på gatorna, en tidningsartikel — allt ger väckelse åt en känsla, en fantasibild, som anknyter sig till vad man redan vet, eller blir anledningen till ett nytt vetande. Vakenhet för de innehållsrika och likgiltighet för de betydelselösa intrycken utmärker all äkta bildning. När en verkligt bildad människa t. ex. går längs Skeppsbron, då skall hon hava mycket brått eller vädret vara mycket fult för att hon icke, när hon går förbi slottet, erfar den känsla Snoilsky skildrat i raderna om huru
... slottets ädla fyrkant bjuder ögat evigt samma fest.
Och ej heller försummar hon att låta blicken vila vid den »levande gustaviad i brons» som Tegnér träffande
Källa: Project Runeberg ·