Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 118
Originalsida 118
Originalsida 118
Originalsida 119
118–119

Sida 118

218 EK trå ppa upp och på nedre botten.

Säng N:o 5.

Mel.: '»Smärtan mig ej betvingar-», ur Lucie.

noach.

Kom làt oss sälja fracken, i Sälja den åt perukmakaren! Jag vill mig slå i backen, Att jag förtjenar på den. Kom då, min Katharina. Följ mig, min älskade vän. Ty ta mig tusan ska'ke det gå

för sig I Att knipa pengarna igen.

Andra akten.

Samma dekorationer.

Första scenen.

ÖKMAN. KATTKLO. (De

inkomma i fonden och tala sakta med hvarandra.)

Första scenen.

ADOLF (inkommer i fonden).

Ackl Jag är den lyckligaste menniska i verlden. Jag sökte henne långt härifrån, och hon var mig så nära. Då jag kom hem, fick jag se henne i ett àf fönstren en trappa upp. Hon kände igen mig, det är jag säker om. Men hur skall jag våga presentera mig? (Han öfverlägga- vid högra sidan.)

Källa: Project Runeberg ·