Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 149
Originalsida 149
Originalsida 148
Originalsida 149
148–149

Sida 149

ANDRA aktkn.

149

1 vätskor! Ha vi råkat i onåd hos vår prinsessa!

adolf (otåligt). Pappa! — wadd (häftigt). Understa dig att bli kär i dottern till ett kommerseråd! (Rörelse hos Adolf, som går fram emot honom.) Jag vet det nu. Be-tjenten sade mig, att du varit deruppe. Hvarför kom du inte i stället och muntrade dig med oss?

adolf. Jag mådde inte väl. noach. Ingenting stärker helsan så mycket som en god måltid. (Afsides.) Besitta, hvad det värker! (Han trycker handen mot magen.)

wadd (blir småningom ond). Ja, du ser oss öfver axeln, emedan du är fåfäng . . . efter du föraktar oss.

adolf. Förakta erl Jag, som älskar er så högt, som gerna skulle offra mitt lif för er!

wadd. Gå och pråla med dina kamrater der uppe. Försmå dem som födt och fostrat upp dig, med lika omsorg som om du varit deras barn.

adolf (förvånad). Hvad säger pappa? Jag skulle inte vara? — —

wadd. Du är en otacksam varelse.

noach. Fn känslolös . . .

wadd. En hjertlös!--

noach. En maliciös! wadd. Gå din väg! noach. Gå din väg! adolf (förkrossad, med tårar i ögonen). Ni förskjuter mig då?

Källa: Project Runeberg ·