Sida 150
150
EN TRAPPA UPP OCir PÅ NKI>RE BOTTEN.
wadd (rörd). Se så! Nu gråter han! (Svigtar.) Kom hit, Adolf; hör på: hvad jag säger dig är inte för att göra dig ledsen; ty i själ och hjerta håller jag af dig — men det är det samma, var en god son, och om jag inte mera är din far —
adolf. Hvad säger pappa! wadd. Så skall du ändå alltid bli mitt barn.
noach (skrattat). Han har druckit litet — han" vet inte hvad han pratar.
wadd. Omfamna mig I adolf (följet honom bönfallande). Jag ber, låt mig vara . ..
wadd. Jag är för mycket rörd för att kunna fortfara .. . jag går och lägger mig. (Han går ut raglande.)
noach. Hans ben vilja inte bära honom. (Han flyttar tältsängen långs emellan ugnen och fönstret.)'
Sjette scenen.
NOACH. ADOLF.
adolf. Hvad var det han sa'? Jag vågar inte fästa mig vid den tanken, och ändå — noach. Anfäkta, hvad jag är sjuk! (Han tar madrassen ock kudden.)
adolf (skyndar till honom). Bästa morbror! För Guds skull förklara mig . . .
Källa: Project Runeberg ·
