Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 172
Originalsida 172
Originalsida 172
Originalsida 173
172–173

Sida 172

172 EN TRAPPA UPP OCH Pa NEDRE huTTEN.

kommissarien (visar pä en artikel). Hm! Den der tillgången är ganska osäker.

kravel. Men det här huset, som i dag skall gå på auktion och som inte är upptaget bland tillgångarna.

kommissarien. Om det går till femtio tusen, så är det allt hvad vi kunna hoppas.

kommissarien. Och kommerserådets vexlar, som förfalla i dag? Hundra tusen riksdaler!

sönerna en trappa upp stå till höger. Detta bör noga observeras, både nu och framdeles.)

kravel. En vän ... en annan jag sjelf, kommer till min hjelp . . . min måg, baron Kattklo.

kommissarien. Ah! Det är en annan sak.

noach (som tagit hvarderas lilla räkning). Tjugu riksdaler åt traktörn, tjugufyra skilling åt skomakaren ... Se här —

noach. Snushandlaren femton riksdaler . . . Tvätterskan tolf skilling.

noach (böljar betala dem). Huset Wadd et kompani vill inte skinna någon på ett öre.

kravel. Var god och följ mig på kontoret, så skall jag visa herr kommissarien mina böcker ... och herrn skall finna, att om jag varit olycklig, skall åtminstone ingen kunna tillvita mig minsta underslef. (De gå Ut till höger.)

Källa: Project Runeberg ·