Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 173
Originalsida 173
Originalsida 172
Originalsida 173
172–173

Sida 173

T Hk DJE akten.

173

Sång N:o 14.

Mel.: ur Robert: »Nu till spelet». NOACH.

Adjö med er! Adjö med er! Jag er betalat.

kör.

Så mycket pengar på én gång Vår väntan har hugsvalat. Vi önska er i denna sång En lefnad glad och lång!

Tillsammans,

noach.

Man kallar inte skrål för sång Och drag för tusan vägen lång!

kör.

Vi önska er i denna sång En lefnad glad och lång!

Femte scenen.

NOACH. Sedan WADD.

noach. Gå då, era galningar! Sådana äro de ... för en smula pengar kan man få dem att bära en ända upp till skyarna . .. Det är visst,

att menniskan är ett underligt tin£-

wadd (i löjlig utstyrsel; han kommer hastigt in genom porten och är mycket upprörd). Ah! Ar du här, Noach?

noach. Jag har varit i Strindbergs kryddbod och lyftat min vinst. . . Och du, svåger, hvarifrån kommer du?

wadd. Från notarie pu-blicus. (För sig sjelf.) Jag har

Källa: Project Runeberg ·