Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 1

Originalsida 180
Originalsida 180
Originalsida 180
Originalsida 181
180–181

Sida 180

180 EN TRAPPA UPP OCH Pa NEDRE huTTEN.

Det är i sanning oerhördt! (Går fram på scenen.) Och baron som inte hörs af! (Får se honom inkomma.) Ah! Der är han ändtligen!

kattklo (som inkommit från höger). Svärfar häri — För tusan! Jag trodde han var pä kontoret.

kravel (låtsar lugn). Du kom då ändtligen, bästa vän! Du gick tidigt.ut i dag.

kattklo. Ja, jag var ute i några angelägna affärer .. . (Afsides.) Den der satans kontoristen skulle infinna sig här klockan sex; derför gick jag ut klockan fem.

kravel. Jag har otåligt väntat dig — du vet att jag är i en ögonblicklig förlägenhet.

kattklo (afsides). Ja, ruinerad.

kravel. Men jag vore hjelpt med den lapprisumman af två hundra tusen riksdaler.

kattklo. Två hundra--1

kravel. Har du råkat min kassör ?

kattklo. Ja, det var just -derför jag skyndat. . .

kravel (med glädje). Att rangera saken ... det var jag säker om.

kattklo (t generad ton). Nej .. . nej! ... Jag kän endast skänka svärfar mitt deltagande. — Jag är sjelf i största bekymmer — — en alldeles oväntad tilldragelse. (Afsides.) Hvad skall jag väl säga honom ?

Källa: Project Runeberg ·