Sida 212
212 e3s trappa upp och på nedre BOTTEN.
Tack, mina vänner 1 Ni skolen inte lemna oss mer. {Emelie räcker sin hand åt Annett, som kysser den, Fredrik fattar kommerserådets hand och för den till sina läppar.)
kravel (går åter på högra sidan). Kom, kom, laga allt i ordning för vår afflyttning . . . om en qvarts timme vill jag för evigt vara härifrån. (Annett och Emelie gå ut till venster. Kravel tager sina papper och går ut till höger. Fredrik och två andra betjenter gå och komma under följande, bärande kontorsböcker, smärre möbler och iakttaga sådana rörelser, som tillkännage början till en afflyttning.) ■
wadd. Och jag kommer att anses som en ränkmakare .. . en bedragare I (Återtager sin fulla kraft.) Och du sade mig ingenting, du! . . . Min Adolf! (Stiger upp med styrka.) Hvar är han? Jag måste ha reda på den der andre ... jag måste ha honom i mitt våld. (Man kör ett starkt buller och rop på gatan utanför.)
noach (utanför). Det är han!
kattklo (utanför). Släpp mig då!
katharina (skyndar åt fonden). Hvad är på färde? (Porten öppnas.)
Källa: Project Runeberg ·
