Sida 252
252
mag i steB blackstadius.
obekante din kärlek, säger du, ty den hvilar i samma graf som din försvunna lycka — — men din tacksamhet för den som blir ditt barns beskyddare — ditt barnl — Det är äfven mitt, min Augusta! — Du beklagar dig öfver din mors hårdhet — ja, jag känner henne. — Gifve Gud att jag kunde ersätta dig allt hvad du för min skull lidit! Men hvar är du? Hvar finner jag dig? På detta ställe var ju mötet utsatt! —- Om du anade hvem som väntar dig — då —- då skulle du ila i mina armar! (Går.)
Tredje scenen.
LISETT {klädd i hatt och kappa). t
Det är för märkvärdigt, att jag ännu inte fått tag i honom — jag är så rädd att någon gått mej i förväg. — Jag undrar just hur han ser ut — om hans egendom är nära Stockholm — det vore bra det, för ladugårdens skull;
— det skall bli roligt att få något eget att syssla med! — Men kanske han tycker det är för simpelt att gifta sej med en piga — hå bevars, jag måtte säga! — Jag är väl inte den första piga som blifvit fru, och inte blir jag den sista heller! Så'na plä' alltid bli de bästa fruarna! — Hvad duga fröknar och mamseller till? Spela och sjunga, det kunna de, men kunna de tvätta en näsduk och koka en mjölgröt?
— Om sommarn, ja!
Fjerde scenen.
LISETT. EN SJÖMAN.
sjömannen (afsides). Se der kryssar hon igen; jag har hört henne nysa väl sjutton gånger — nacken rör sej på henne, som vimpeln på en mast.
lisett. Tyst! Jag tycker mig se någon der borta; jag måste ge tecknet. (Nyser.)
sjömannen (afsides). Jeg troer de nös — sa' dansken. lisett (nyser).
sjömannen (som förut). Nock ein Stock — sa' tysken. lisett (nyser).
sjömannen (som förut). Det låter som tvänne nödskott;
— hal ut och berga då! (Närmar sig Lisett.)
Källa: Project Runeberg ·
