Sida 276
276.
stockholm, vesterås och upsala.
barkmeijer. Fördömdt! Har inte herrarne sett till en ung flicka? Hon sprang in här i huset, och jag följer henne hack och häl.
wigilander. En nian af herrns ålder springa efter unga fruntimmer!
tyrén. Ja, det tycker jag är något. . .
barkmeijer. Det är min systerdotter, go' herrar, en ganska hygglig flicka, nämligen så länge hon var det. — Jag är hennes morbror och mycket god vän med fabrikör Appellind. Om hon inte är här, så måste hon vara på ett annat ställe. Man måste ha näbbar och klor för att vakta en qvinna. Dröj här, Charlotte; de här herrarne äta visst inte- opp dig. Jag måste ha tag i den rymmerskan. Hela mitt hus är skymfadt. Det blir en evinnerlig fläck på Upsala akademi! (Springer ut.)
Sjette scenen.
DE FÖRRE (utom Barkmeijer).
wigilander (/ fönstret). Se, hur han trafvar, den gamle kronhjorten!
Charlotte. Jag kan inte dölja min förvåning!
tyrén. Ack, så får jag då ändtligen återse mamsell!
wigilander (leder fram Wilhelmina). Jag trotsar hvilken musikus som helst att kunna framtrolla en vackrare ton ur ett så'nt åbäke till basfiol!
Charlotte. Du, Mina?
Wilhelmina. Ja, min goda Charlotte!
wigilander. Tyst! Fiender omge oss på alla sidor!
Charlotte. Och pappa som springer och söker dig!
wigilander. När oskulden löper sin kos, hvem kan då hinna fatt den?
Wilhelmina. Jag förmådde inte längre uthärda hemma hos din far, och derför flydde jag med denne hederlige man.
wigilander. Deremot har fag intet att anmärka.
Wilhelmina. Vi ska gifta oss med hvarandra.
wigilander. Ja, jag tror visst, att jag . . . (Visande på Tyrén.) Der är en som tänker göra detsamma.
tyrén (till Charlotte). Ja, mamsell, ifrån den första stund jag såg mamsell, har ingen minut förgått, som jag inte tänkt på er. Jag lofvar en kärlek, som aldrig ska
Källa: Project Runeberg ·
