Sida 367
tredje akten.
367
älskarns hufvud föll för bödelns hand, smektes den nye gunstlingens kind af furstliga händer.
lovander (afsides). Jag begriper inte hur han hittar på allt. (Högt.) Jag instämmer på det lifligaste i hvad Rudorf säger.
rudorf. Du har denna furstliga stolthet, Hildegard. Genom ett enda nytt kraftfullt slag skulle saken få den vändning, att innan upphofsmannen till detta verk hann tröskeln af sin boning, det icke blef du utan han som på sitt hufvud samlade denna aftons smälek och fördömelse. — I ditt ställe, Hildegard, skulle jag till och med i denna qväll — ja, i detta ögonblick — göra ett annat val, förlofva mig med en annan, så att ryktet om denna senare händelse kunde slå ner på den förra med örnens kraft.
Hildegard (häftigt). Ett annat val! . . . Och nu — nu genast — Gudi Jag är mycket olycklig!
rudorf (går emellan Lovander och Hildegard och för henne afsides, hvarefter Lovander skyndar öfver på andra sidan om henne). Att jag inte kan bli af med den fördömda narren! (Högt till Hildegard.) Hildegard! Du har ingen brist på tillbedjare; men det är inte nog med att hämnas, du måste på samma gång bereda din framtida sällhet och — må den brådskande nödvändigheten ursäkta bekännelsens djerfhet — det finnes en, hvars hjerta ända från tidigare år brunnit för dig, fast hitintills ingen gnista på hans läppar röjt den förhärjande branden! (Går ånyo mellan Lovander och Hildegard, hvarvid den föne återigen springer på andra sidan om Hildegard.)
lovander (afsides). Han är förträfflig 1 Nu gäller det mig! (Högt.) Ja, mamsell Hildegard —
rudorf. En, som varit misskänd af verlden — . lovander (afsides). Hvad är det? — Det har jag aldrig hört talas om —
rudorf. En, som kanske gjort sig skyldig till många förvillelser —
lovander (afsides). Det var en vacker förespråkare —-det här duger inte —
rudorf. Men som af erfarenheten hemtat lärdom och som skulle offra sitt lif för den första strimma af glädje och lycka, som uppgick på dina kinder.
Källa: Project Runeberg ·
