Sida 410
410
hj ka mokurok.
kummellund. Hvad är det du har alt säga? Thomas. Först kommer den der (pekat pä Westerqvist) och vill tvinga sig in. Som stafsmajoren befallte, ville jag hindra honom, men då gaf han mig rapp på rapp. kummellund. Jaså, det var bra, mycket bra. thomas. Var det bra? — Och så kom den der (pekar • på Job) och ville också in. Som stafsmajorn befallte, ville jag köra honom på porten, då han knuffa mej utför trapporna, så jag stötte näsan mot vedlåren der nere, så att visst en pulsåder sprang sönder på mej. kummellund. Det var bra det. thomas. Var det bra? Det var så fan heller. kummellund. Det skadar inte åt dej. Hvem har bedt dej vara ohöflig mot folk?
thomas. Har jag varit ohöflig? Jag ville ju bara kasta ut dem, och stafsmajorn befallte ju —
kummellund. Ursäkta, mina herrar; när det lider till rötmånaden, så blir den der karlen något vriden af sig.
thomas. Blir jag vriden? — Jag blir både vriden och vrickad, så jag kan förlora både lif och lemmar i detta hus; jag står inte ut med det längre.
kummellund (fattar Thomas i armen och leder ut honom). Ut med dig, menniska! I morgon ska du prompt ur huset, det kan du vara tvärsäker på.
thomas (under det han utledes). Jag skulle önska att stafsmajoren fick känna hvad jag känner, så skulle — — (Kummellund kör ut Thomas med tillhjelp af Westerqvist.)
Elfte scenen.
DE FÖRRE (utom Thomas). MATHILDA och GÄSTER (inkommande från sidan).
(Kummellund presenterar för sällskapet Job, hvilken helsar och uppför sig på vanligt sjömansvis.)
rosennase (för sig sjelf). Jag undrar om han är ungkarl; ack, om han vore ungkarl! Hvad han ser romantisk ut i den enkla sjömansdrägten 1 Hvad han för sig ledigt och behagligt. Ack, om lian vore ungkarl! (Går till Job och talar ifrigt med honom.)
Källa: Project Runeberg ·
