Sida 411
första aktkn.
411
westerqvist (tar af halten och bockar sig för Kummellund). Som jag ser, att herr stadsmajorens främmande anländt, så får jag den äran rekommendera mig.
kummellund. Nej, för all del, stanna qvar och håll till godo en kopp te och en liten smörgås till afton.
westerqvist. Jag kan omöjligt ha den äran, ty jag och herr Kurk ämna tillbringa aftonen tillsammans.
kummellund. Låt grollet oss emellan vara glömdt — mitt enda barns lycka ligger mig om hjertat? — Kunde jag blott återvinna min svågers vänskap och förtroende, så — (.Fortsätter samtalet med Westerqvist.)
rosennase (för sig sjelf). Han är ogift! Och det var då ur Vesterhafvets vågor verkligheten af mitt drömda ideal skulle uppskjuta 1 Jag vill söka behaga den orolige fågeln, inte för något annat än för att visa den der liknöjda stadsmajoren, att mitt lifs lycka kan blomma utan honom.
kummellund (till job). Nå, hvad tycker kära svåger om Stockholm? Får jag bjuda en pris? {Räcker fram en snusdosa af guld.)
job (tager en pris). Jag ber tusen gånger. —• Det var en obeskrifligt vacker och dyrbar snusdosa.
kummellund. Tycker svåger det? — Om svåger tilllåter, så var så god och håll den till godo såsom ett bevis på min glädje öfver att återse dej. (Gifver job dosan.)
job (tager dosan). Jag ber tusen gånger. — (Afsides.) Hvad kommer åt menniskan? (Ser förvånad pä dosan.) Jag har ju riktigt kommit i smöret. (Stoppar några nypor snus i mun.)
kummellund (afsides). Det var en lycklig tanke af mej — det kommer att rendera mej en dosa med äkta perlor och briljanter i stället.
en herre (till job). Herr grosshandlaren lärer ha femton skepp i sjön?
job. Har jag femton skepp? Det var märkvärdigt! (Afsides.) Nog har jag nu vind i seglen, det märker jag nog, men fartygena har jag aldrig kunnat märka
herrn. Brukar herr grosshandlaren assurera dem alla? job. Assurera dem? Jag har aldrig assurerat någonting, jag.
herrn. Men det kan ju hända, att herr grosshandlaren förlorar något?
Källa: Project Runeberg ·
